följ mig...

fredag 8 mars 2013

Karin is in da house!!!

Finally!!!
Typ 18 år försent, eller ändå inte.
Ses vi.
Karin min gamla kurskamrat och jag träffas idag och vi pratade och vi pratade (ja, mest jag :-)).
Så underbart att bli kramad av Karin. Så länge sedan men ändå som om det vore igår. Ni vet när en gammal vän dyker upp och allt känns som förr. Kanske hade vi båda tänkt tanken, att vi inte skull connecta som förr.
Men med Karin var det instant kärlek, även om det gått ganska många år :-))
Samma kropsspråk, samma kärlek, samma värme och samma kram!!

Tror cellgifterna har gett mig någon slags tourette, från tanke till prat är det knappt en nanosekund.
Så snälla, snälla alla jag pratar med, som jag avbryter, lova att säga till.
Jag lovar att jag tål det. Om jag pratade mycket innan, är det inget emot vad jag gör nu.
Och jag är medveten om det, tro inget annat.

Egentligen skulle vi cellgifts-skadade ha en varningsskylt.
Att man är extra sårbar. (en ilsken blick blir ett dödshot)
Man har svårt att uppfatta snabba rörelser eller lokalisera oväntade ljud. (man är en kamkaze när man rör sig i trafiken och tutar någon så är det inte säkert att man förstår att det är på mig)
Att man inte tänker innan man pratar. (som sagt, en nanosekund från tanke till prat)
Att man kan falla i gråt för minsta lilla. (säg något snällt och jag lipar)
Att man ser sämre (så hejar jag inte, vet du varför)
Att man hör sämre.
Att man inte fattar. (kanske tvingas du förklara enkla saker upprepade gånger, snälla, bli inte irriterad. Du kan ju trösta dig med att du kan gå ifrån mig om du tröttnar, jag sitter med en trög hjärna 24/7...)

Det kanske låter som ett skämt, och man måste kunna skoja om jobbiga saker :-)))
 Men det är faktiskt så här, på riktigt.

Nu har jag inget ont att säga om super söta Maria Montazami, men det är nog lite så man blir, med cellgifter :-)) För var det inte Maria som sa att munnen sitter för nära hjärnan. Att vägen från tanke till prat är för kort. Och det är därför det ploppar ut lite knasiga saker ibland?
En helt underbar förklaring, som känns super logisk efter 24 påsar starka cellgifter!
Karin och jag har dessutom ett litet projekt ihop, det föddes idag :-))) Grattis till oss!!!



2 kommentarer:

  1. Ett projekt låter toppen, kul!

    Bilden är fylld av härlig energi, underbart!

    Ha en fin helg

    SvaraRadera