Lektion #3 Snabb-make-up

Det är sååååå härligt att få vara med mitt i det vanliga livet.
Att få jobba, att få jäkta mellan två ställen :-))
Att känna att tiden inte riktigt räcker till, för man har så mycket roligt att göra. Inte för att man tror att man skall dö tidigare :-)))

Träffade super-söta Camilla Hentschel och pratade lite "skalliga modeller"-projekt. Så mysigt att få prata med henne. Och så fick jag hennes bok!!! Tack!!!

Sedan kom Sveriges starkaste golfare ?!?!?!? Patrik Andersson. Det är sant och den som slår längst. LongDrive heter det tydligen.
Och han ville prata lite välgörenhets-projekt, bra där. Fick dessutom en skit snygg mössa av honom. Viss del av intäkterna skall gå till Cancerfonden!!!

Och så har jag fått ytterligare en modell till mitt projekt. Hon lät så trevlig och gullig. Skall bli så spännande att träffa henne på onsdag!

Och sedan var det matte-läxläsning hos brorsan, för Casey. Och sedan var dagen slut :-))

Har fått ganska många förfrågningar om hur man lägger make-up när man inte har några ögonbryn eller ögonfransar.
Speciellt taggad att göra något bra, blev jag sedan jag hört att det är fler än jag, som inte tyckte att "Look Good-Feel Better"- kursen var så bra.
Jag gick ett steg längre och kallade den för "make-up kursen från helvetet".
(men det är strikt mina egna ord!!).
Och jag har ju fotat en mycket pedagogisk "kurs":-)  men jag är inte riktigt klar med den ännu. Tog liiiiite mer tid än vad jag trodde att få ihop den:-))
Men håll ut, den kommer snart.
Här kommer en snabb-make, som kan vara bra att kunna, när man snabbt behöver komma i ordning och inte vill blotta sitt stackars nakna ansikte :-))
Men jag lovar, principen är den samma för vanliga håriga :-)))

För att se vad jag menar; håll en hand över ena ansiktshalvan.
Håll på höger för att se mig mejkad och håll över vänster sida för att se mig omejkad.
I stort sett två streck, som gör hela skillnaden. Penseln använder du för att måla fram lite snygga ögonbryn. (jag rekommenderar ögonbrynsfärg från make-up Store) Och en svart eye-liner som jag målar där ögonfransarna skulle suttit.
Drog även ett streck med en grå kajal, innanför franskanten/ögat. För att rama in ögat. (svart kan bli lite hårt på ett ansikte utan foundation. grått eller brunt är mer lagom då).
Alla produkter finns att köpa på Make-up Store.

Pensel för ögonbrynen; Tri Brown Color.
Liquid Eyeliner för franskanten. 

Patrik och jag i schyssta mössor :-)))

En fin dag i mitt liv!!

Upp tidigt för att för att hinna med allt på min lilla lista.

Noga skrev jag upp allt jag skulle hinna med.

Åka till Carlanderska för att ta CA125 provet en sista gång. (håll tummarna att det kanske sjunkit lite mer, kanske inte nödvändigt som läkarna sa, men jag vill gärna vara så långt ifrån cancer-strecket på 35 nu när jag är färdig med cellgifterna)

Sprang också in till Magnus och super glada Camilla på Kvinnokliniken för att få min"Certificate Medicale" ifyllt. (skall man springa marathon i Frankrike måste man ha ett intyg OCH stämpel från en läkare att man är okej :-)))

Sedan ut till Vallda och min fantastiska revisor!!! 

Under hela min cellgifts-behandling har han inte fakturerat mig en enda gång. 

Fattar ni sååå hyggligt, för en liten småföretagare som jag.

För vi känner varandra inte privat. 

-Men Cecilia, skrev han i ett mail i höstas. Det är bara papper. Klart att jag hjälper dig med det jag kan. Så oerhört snällt av honom. Och det var ju inte så att min bokföring blev speciellt noga gjord, det här senaste halvåret. Han har fått göra precis allt. Men så blev den också perfekt :-))

Har fått en förfrågan att fota och kanske prata på Gyncancerdagen den 16 april i Stockholm. Sååå spännande!!!

Och så har jag bokat in tre kvinnor som skall bli fotograferade till mitt lilla fotoprojekt med cancer-skalliga kvinnor :-)) 

Men jag vill gärna ha fler så dela jätte gärna den här länken. Så fler hittar mig i mitt sökande.

Åh så var det ju det där med gymmet. 

Jag och min fantastiska side-kick, genom hela den här resan. Underbara Annica. Vi pratade om att vi skulle smyga bakvägen in till gymmet, tillsammans. Men vi fick tyvärr inte ihop det förra veckan. Den här veckan kanske vi skall köra ett magpass ihop. Skall bli så kul. 

Men jag kan ju inte vänja mig vid, att hon kan hänga med mig varje gång. 

Så bara, så där, utan att tänka eller känna efter för mycket drog jag på mig mina gymkläder och kastade mig ner till gymmet klockan tre idag, innan den stora ruschen börjar.

Konstigt att man kan stirra upp sig för en sådan, (enkel) sak. Att gå till gymmet....

Jag säger ju det, cellgifterna får en att reagera annorlunda. Puh. 

Så jag säger också,; hafv tålamod med cellgifts-rusiga medmänniskor!!!

Sötaste killen kom fram till mig när jag var på väg ut från gymmet. Och kommenterade min längd. Vilket kan vara jätte gulligt, men vissa män från vissa delar av världen blir ibland väldigt provocerade. Och frågar något spydigt. Vilket jag tycker är elakt. Det är ju inte så att jag valde att bli 184 centimeter lång. Den här killen, kommer från en viss del av världen, så jag ger honom ett svar som kan tolkas lite hur som helst. Men då ler han med hela ansiktet och säger från sin 169 centimeters höjd (gissar jag :-) -Ända sedan jag såg dig inne på gymmet så ville jag vara så lång som du. My gååååd så gulligt. Nej, han var inte 12 år han var nog 25 kanske :-))) Och sedan så fotade han mig framför SATS skylten i entrén!!

Skalliga kvinnliga modeller sökes!!!

God morgon!!
Solen skiner här i Göteborg :-))

Åh så gör jag en efterlysning!!
Är du skallig efter att du fått cellgifter?
Så får du gärna höra av dig till mig, för då vill jag gärna fotografera dig.

För det där med skallighet fascinerar mig. Och upprör mig. Eller snarare när andra, har åsikter om hur det är att vara skallig.
Nu pratar vi skallig, inte ni som frivilligt rakat av er håret. Då är man inte skallig :-)
Påtvingad skallighet är något helt annat.
Att tappa ett av de kvinnliga attributen är konstigt. Och skrämmande. Och kanske befriande.

Jag tycker att det är helt okej med peruk. Jag gillar mina peruker.
Det vill säga, de dagar peruken sitter rätt och gör som jag vill.
(Som om jag aldrig hade en bad-hair-day med mitt riktiga hår :-)))
Jag som var värsta extensions-junkien!

Så jag letar efter modeller. Skalliga modeller :-))
Cancer-skalliga kvinnor. Precis som jag. Åldern spelar ingen roll.
För jag vill fota tjejer och kvinnor som inte har hår (några spretande fjun går också bra).

För alla har en åsikt, huruvida jag skall använda peruk eller inte :-))
Men nu vill jag höra din åsikt, du som är i cancer-branschen :-))

Maila mig om du vill veta mer:
fotografcecilia@gmail.com

Fördel i Cancer-Branschen #5
Att kunna se baksidan av sitt hår och kunna locka det helt jämt och se om man missar en tofs :-))

Fördel i Cancer-Braschen #6
Slippa hjälpa till med disken innan gästerna kommer, för ingen (åh då menar jag ingen!!) nekar en skallig, att få fixa i ordning sin peruk. Även om det bara beror på dålig planering :-)))