När slutar man använda tvål?

Igår regnade det, igen. :-)

Så vi tog bilen till ett gigantiskt köpcentra som heter CAP3000, (ligger strax utanför Nice flygplats) för 10 år sedan top-noch. 2013, rätt bedagat.

Så vi lånade bara toaletterna och sedan drog vi tillbaka till Cannes och njöt av eftermiddagssolen.

Vid halv fem drog jag motsträvigt på mig löparkläderna, mitt pulsband och min löparklocka. Casey satte sig på cafeet för läsa en bok, hon har i läxa.

Å löpningen gick ganska bra!!!!!!!! Jag sprang lugnt, sakta ,sakta. Men jag hade lite mer ork i benen. Tjohooooooo!!!

Till och med så mycket att jag gjorde 4 intervaller i en liten backe som jag hittade :-))))))

Det blev 7,66 km. på 45 minuters löpning med en genomsnittlig puls på 153!!!!! (inkl.backintervallerna)

Jag har ett litet huvudbry, bokstavligt talat :-))))

När jag rakade av mig allt hår så var huvudet ganska rynkigt. Men efter 6 månader när jag smörjat in huvudet lika noga som övriga kroppen, är huden ganska fin :-)

Men nu när det börjat växa ut hår… 

Så undrar jag när man slutar smörja in huvudet med hudkräm?

Och idag är en stor dag, för jag slutade använda tvål på min fjuniga skalle, utan tvättade mig med schampoo, stor dag som sagt!

Nu är det lunch med goda vänner i Saint Tropez som gäller !!!! Sol och mycket vind bjuder dagen!!

Första gången med schampoo :-))))))) på 6 månader!!

Ser ni backen bakom, nja, den var inte såååå brant. Men en lutning var det faktiskt :-)))) 

Vår nya kompis, som äger cafeet bjöd oss på Limocello. Rätt nice efterrätt till lunchen :-))) Och vi bondade med martahon och löpning. 

En vanlig dag, med ömsom vatten, ömsom vin.

En ny dag, med nya äventyr.
Eller bara lugn och ro.

Det räcker. Och lite löpning. Men det går så tungt, så tungt. Vet inte vad jag gör för fel. Ingen spänst, ingen smidighet, ingen ork. Ingen inspiration.
Men jag har ändå gett mig ut varje dag, på 5 -6 km. långsam löpning. Jag som alltid hävdat att "allt räknas"
men det känns inte som om det gäller min kropp, just nu.
Men det kanske är cellgifts-baksmällan som gör sig påmind. För kroppen känns mjuk och musklerna bara hänger neråt. Gravitationen har gjort sig påmind :-( Det känns inte som träningen gör någon nytta, eller att mina utputande mage blir plattare...
Men jag skall ge det några dagar...
Sen f---n !!!

Solen kom igår eftermiddag så halva löprundan genomförde jag i t-shirt :-))
Mysigaste middagen igår, på halv-hippt ställe i Cannes, Red Line.
Och idag vaknar vi upp till duggregn.
Men som sagt, croissanterna smakar gott och igår så smakade även rosé vinet fantastiskt.

Och just nu sitter vi på vår kvarters fik och funderar på om vi skall dra till CAP3000 för att shoppa, eller Saint Tropez för att fika med en polare. Svåra val :-))))

Och så har jag sååååå lååååååånga ögonfransar. NOT, men ändå :-)) Galet skönt. Peruken är tvättad och nyplattad. Känner mig nästan normal :-)))

Vi satt ute, undervärmelampa. Men ändå, vi frös inte.

Åh jag har på mig min nya skjorta som Ellie och Casey köpt till mig, tack mina små stjärnor!!!!!

Kolla allt hår!!!!!!!! 

Som Hemingway, typ :-))

Somnade gott med pizzan i handen och filmen Julie & Juliette rullande på datorn, och... peruken på huvudet :-))
Nästan 11 timmars sömn blev det.

Och nu sitter jag på caféet bredvid lägenheten, (100 meter från croisetten) och dricker kaffe och bloggar och svarar på mail. (Casey är ute på en powerwalk)
Och jag känner att det här skulle jag lätt kunna fortsätta med.
Författa fantastiska texter :-) på mysiga franska caféer. Med franska ord som hoppar omkring mitt huvud, ord som är helt omöjliga att förstå.
Men så snappar man upp något man förstår, och blir helt varm i hela kroppen. För någonstans där inne i min super svenska kropp, bultar ett franskt hjärta.
Casey är lika förvånad som jag över att jag celgifterna inte sopat bort fler franska ord.
Nästan så att jag pratar bättre franska nu. (Ro hit med en påse cellgifter eller två, så klipper jag även alla oregelbundna verb :-)))

Skiva och fota, det vore livet det :-)))

Idag skall vi bara ta det lugnt, (som om vi inte har gjort det, sedan vi satte foten på Fransk mark :-)) för solen är uppe och det är inte riktigt så kallt som igår.

Peruken var genomblöt efter löpturen igår. Och så lyckas jag somna med den. Så tovig. Ett skatbo, på en skata som Morgan skulle sagt :-))

Åh här sitter jag och skriver på Caseys dator. Såååååååå nice.

Härligt vår regn!!

Man kan säga att det regnar. Typ mycket ;))
Jag vet inte om det är miljöbytet eller regnet som får mig att känna att luften är lite lättare att andas här.
Att cancer luften inte är så påtaglig hela tiden.
Casey och jag drog till Nice, åt lunch och drog tillbaka till Cannes.
Halv fem fick vi nyckeln till lägenheten och då gick nog luften ur oss lite. Så nu blir det pizza och film hemma lägenheten vars värme vi maxat ;)))


Jo, man behövde rejält med kläder för att inte frysa sönder de 5 tunga kilometrarna jag lyckades få min trötta kropp att genomföra, på en väldigt platt Croisette ;))

Bonjour!!!

Flygresan gick bra, bilen var supersöt, men nyckeln till lägenheten fungerade dåligt.

Så vi fick lite hastigt och lustigt ta in på hotell, kl 01.30 när vi kom fram till Cannes. (snacka om speciellt hotell, men man får inte vara så petig man står ensam på en tom gata mitt i natten :-))

Men vi sov så gott. Nu har vi precis lokaliserat en nyare nyckel och får den i eftermiddag :-)))

Så efter en god frukost skall vi göra en liten road-trip in till Nice. För det regnar. Typ. Men vad gör det, croissanterna har aldrig varit godare!!!

Så skönt att vara ledig. Så skönt att komma iväg. Så skönt att vara med Casey. 

Men vi saknar Ellie som just nu sliter med sin högskole-ansökan. Puss till dig Ellie.

Mysig frukost med bästa Casey

En morgonkaffe!!

På väg

Har träffat så trevliga människor idag!!!!
Monika blev skallig modell och gjorde så bra jobb, att vi andra tappade hakorna. Och underbara sprudlande Sylwa var enastående som modell nr. 2
Vilket team !!!
Och som om det inte räckte så dök Super-söta-svt-Sara, med sötaste film flickan upp och förevigade hela fotograferingen.
Vi fick alla känna oss lite som filmstjärnor ;)))
Nära Sara stoppade micken under näsan och frågade massor av smarta frågor!!
Åh andra sidan så undrar jag hur vi kommer att ta oss ut i Västnytt. Skalliga och galet skrattande med perukerna på sned ;)))
Men det bjuder vi på!!

Nu sitter jag och Casey på Säve flygfält och väntar på planet som skall ta oss ner till Marseille.

Känner en trötthet jag aldrig känt förut. Tror att dagens oväntade strid med Fakturaenheten tog mer på krafterna än vad jag själv förstår.
Nu skall vi bara vila.

Söta Ellie är hemma och håller ställningarna i studion. Tack sötnos !!

Åh tack för alla fina mail som droppar in efter artikeln i GP!!!



- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Säve flygplatsväg,Gothenburg,Sverige

Jag kan inte sova......

Vaknar kl 05.00 och kan inte somna om.
Kanske inte så konstigt om man lägger sig 20.00

Jag är inte lite trött klockan åtta. Jag är sömnig. Jag är halvdöd. Så sömnig att jag nästan somnade vid matbordet igår :-))
Tur att Ellie och Casey var där.
Och då somnar jag som en stock. Men efter 12 på natten, sover jag väl så där...

Vill inte ta några sömntabletter eller tabletterna som jag provade ett tag (mot oro) och som fungerade kanon. Bara det att mina kinder började leva ett eget liv :-)) Hur stora kinder kan man få? Rätt stora :-)))
Det är inte värt det. Inte än så länge.

Så därför sitter jag nu nere i studion kl 06.00 :-)) Knasigt.
Så att tjejerna får chans att sova lite längre.

Idag skall jag fotografera 2 tjejer till mitt pojekt. Och förhoppningsvis kommer SVT hit och gör ett insag om det :-))))

Och senare i dag bär det iväg till Frankrike!!!!!!!!!
Så skönt. Jag hoppas så klart på lite värme.
Men mest av allt att bara få hänga med Casey, utan vår senaste antagonist; cancern.
Bara få vara, några dagar. Ladda lite, springa lite. Kanske få lite sol på näsan och skratta med Casey, helt själva.

Sötaste Ellie när hon testar ljuset och fixar frillan :-)) Inte ont anande att jag fotar :-))) Jag fotade
henne till CV-bild och hon fotade mig till projektet "skalliga"

Hata lite, älska mycket :-))

Jag hatar cancer och jag hatar Fakturaenheten på Sahlgrenska.
Som bara lovar och lovar och lovar. Men inte håller sina löften.
Som att alla får ett Friskort.
Hur skulle jag kunna veta att man har rätt till fria behandlingar efter 1 100 kr.?

Det fick jag reda på, när jag betalt behandlingar och läkarbesök för över 4 000:-!!!
Eftersom jag inte visste att det fanns frikort, var det ju lite svårt att be om ett. För det måste man göra själv. Inte som på Apoteket, där det räknas av automatiskt.

Så det kanske är jag som är okunnig. Men varje gång någon pratat om Frikort trodde jag att det var Apotekets.
Kanske är jag naiv och tror att det löser sig. Lätt. För det gör det inte.
Jag är inte orolig för att jag inte kommer att få tillbaka pengarna retroaktivt.
Men varför måste de fortsätta fakturera mig och varför går fakturorna ut genom deras inkasso-bolag med påminnelseavgift varje gång. Fastän kvinnan i kassan lovat att nu är mitt konto tomt...

Så att vara i cancer-branschen betyder inte bara att man skall fighta mot cancer, man skall även hålla koll på alla slags add-on.
Så som Försäkringskassan, Försäkringar, regler, bidrag, rättigheter, skyldigheter (där är de snabba att hjälpa en :-) eller om man vill ha en second opinion.
Massor av konstiga saker som inte finns i en frisk människas tillvaro... Saker som ger lite halvångest, ont i magen och tar en massa tid.

Alltså jag säger som min mamma alltid sa; -Man måste vara frisk för att vara sjuk.

Men klart att det varje dag, finns ljuspunkter. Som min ögonfransar .-))
Och som att mina ögonbryn på väg tillbaka :-)) Alltså man ser från en dag till en annan hur det växt. Under natten :-))
Jag och Casey tittar förundrat varje morgon på alla nya små strån runt ögonen!
Måste säga att jag saknat mina älskade ögonfransar. Rätt mycket. Nu kan jag tvätta mig utan att få ögonen fulla av tvål. Eller gå ut när det blåser utan att få sandkorn i ögonen.

Och i kväll skall min begåvade lillasyster fotografera mig till mitt egna projekt med skalliga kvinnor :-)
Och vill du vara med, hojta till.

Kolla ögonbrynen!!!!!! Ögonfransarna är så korta, så korta. Men gör ändå väldigt mycket nytta :-))))

Lektion #3 Snabb-make-up

Det är sååååå härligt att få vara med mitt i det vanliga livet.
Att få jobba, att få jäkta mellan två ställen :-))
Att känna att tiden inte riktigt räcker till, för man har så mycket roligt att göra. Inte för att man tror att man skall dö tidigare :-)))

Träffade super-söta Camilla Hentschel och pratade lite "skalliga modeller"-projekt. Så mysigt att få prata med henne. Och så fick jag hennes bok!!! Tack!!!

Sedan kom Sveriges starkaste golfare ?!?!?!? Patrik Andersson. Det är sant och den som slår längst. LongDrive heter det tydligen.
Och han ville prata lite välgörenhets-projekt, bra där. Fick dessutom en skit snygg mössa av honom. Viss del av intäkterna skall gå till Cancerfonden!!!

Och så har jag fått ytterligare en modell till mitt projekt. Hon lät så trevlig och gullig. Skall bli så spännande att träffa henne på onsdag!

Och sedan var det matte-läxläsning hos brorsan, för Casey. Och sedan var dagen slut :-))

Har fått ganska många förfrågningar om hur man lägger make-up när man inte har några ögonbryn eller ögonfransar.
Speciellt taggad att göra något bra, blev jag sedan jag hört att det är fler än jag, som inte tyckte att "Look Good-Feel Better"- kursen var så bra.
Jag gick ett steg längre och kallade den för "make-up kursen från helvetet".
(men det är strikt mina egna ord!!).
Och jag har ju fotat en mycket pedagogisk "kurs":-)  men jag är inte riktigt klar med den ännu. Tog liiiiite mer tid än vad jag trodde att få ihop den:-))
Men håll ut, den kommer snart.
Här kommer en snabb-make, som kan vara bra att kunna, när man snabbt behöver komma i ordning och inte vill blotta sitt stackars nakna ansikte :-))
Men jag lovar, principen är den samma för vanliga håriga :-)))

För att se vad jag menar; håll en hand över ena ansiktshalvan.
Håll på höger för att se mig mejkad och håll över vänster sida för att se mig omejkad.
I stort sett två streck, som gör hela skillnaden. Penseln använder du för att måla fram lite snygga ögonbryn. (jag rekommenderar ögonbrynsfärg från make-up Store) Och en svart eye-liner som jag målar där ögonfransarna skulle suttit.
Drog även ett streck med en grå kajal, innanför franskanten/ögat. För att rama in ögat. (svart kan bli lite hårt på ett ansikte utan foundation. grått eller brunt är mer lagom då).
Alla produkter finns att köpa på Make-up Store.

Pensel för ögonbrynen; Tri Brown Color.
Liquid Eyeliner för franskanten. 

Patrik och jag i schyssta mössor :-)))

Tummen upp för denna dag!!

Vilken dag det är!!

Solen skiner och det är fortfarande svin kallt, men det är ju vååååår  :-)))

Fortfarande lite bubblig efter gårdagens ego-boost.
Tack än en gång för alla mail, sms och facebook delningar. med anledning av reportaget om den här bloggen i GP.
Fuck Cancer och tillsammans gör vi skillnad.

Skall träffa en ny journalist idag och dessutom ha ett möte med en snubbe som skänker pengar till Cancerfonden genom sitt företag. Låter väldigt spännande.
Men nu skall jag montera bilder i album och ramar så det swischar om det :-))

Lovade ju lite make-up tips för oss hårlösa :-) (går jätte bra att applicera på vanliga hårliga :-))
men det kommer senare idag!

xoxoxo

Tummen upp för här händer det grejer. Så här glad är jag idag!!!! Åh på bara 5 dagar har jag fått fler ögonbryns strån!!!! Tjooohooooooo!!!!

Firade 6 månader i Cancer-branschen idag!!! (att för 6 månader sedan räddade doktorn mitt liv)

Så kul att så många hittat hit.

Tänk på att jag skänker varenda klick du gör på den här bloggen, till Cancerfonden :-)

Så kom hit ofta !!!

Seedningsloppet gick kanon. 53.04

Det gick hur lätt som helst, med bara 14 mil i kroppen 2013. Så känner jag mig sjukt nöjd :-))

Det kändes nästan som om jag skulle landa på en ännu bättre tid. En uns av besvikelse över tiden. 

Men jag tror bara det är ett friskhetstecken. Min tävlingsinstinkt har vaknat :-))

Men jag är super nöjd. För detta är min näst bästa tid, på den här banan. 

Förra året sprang jag den på 49 minuter. Jag kanske inte skall jämföra mig med det!

När jag harvade på som bäst, sprang jag i 05.04 tempo. När jag segade ihop efter 8 kilometer så kom jag att tänka på, att det är exakt 6 månader sedan cancern upptäcktes, genom operationen. 

Det må jag säga, gav mig bästa motivationen. Fan va` jag sprang :-)))

Åh när jag kom i mål, kom en man fram och gav mig en spontan kram. 

-Du är en riktig vinnare, sa han, innan han försvann i vimlet. Tack fina du!!

För inget lopp i världen kommer någonsin vara jobbigare än inträdet i cancer-branschen. 

Så även om min kropp inte är en elit-tränad kropp. Så lovar jag att mitt psyke inte ligger långt efter proffsen. 

Att en målbild kan göra en sådan skillnad.

Saknade dock en siffersmart side-kick. 

För min förra löparpolare var grym på att räkna ut vilket tempo vi skulle hålla, för att kunna springa in på en viss tid. Under tiden vi sprang :-) 

Inte ens utan cellgifter rinnande i blodet, klarar jag av det. 

Jag är säker på att jag kapat tiden ett par sekunder, om jag vetat hur nära jag var att nå 52 minuter... hmmmm...

Men jag är sååååååååååååååååååååå nöjd!!!! Ni anar inte hur bra det känns. 

Att kunna springa och tro att man springer som vinden :-)))

Och tack för alla virituella hejarrop!!!!

Här har jag precis kommit i mål :-))

Så här såg jag ut när jag sprang Sylvesterloppet på nyårsafton. Och så här såg jag ut idag :-)))

Vet inte varför jag ser så sammanbiten ut? Kanske stundens allvar :-)))

Här sprang vi!!! 

Andra sammanbitna löpare. Inte som Medoc Marathon precis :-)))

Bloggen är med i Göteborgs-Posten

Det var ett tag sedan Emelie intervjuade mig, så jag hade nästan glömt av att det skulle komma ett reportage :-)))
Så fint du skrivit om mig och bloggen Emelie. Tack :-)))

Åh så har man outat sitt hårlösa huvud i GP - check!

Värsta ego-boosten :-))

Så välkomna alla nya läsare måste jag säga, allt eftersom statistik-markören pekar uppåt !!!
Välkommen till cancer-branschen och bloggen.
Där alla gör skillnad!! För varje gång du går in på den här bloggen donerar jag alla reklamintäkter till Cancerfonden. Så gå gärna in ofta. Dela den gärna. För tillsammans för vi skillnad.
Fuck cancer!!!
För cancer är en orättvis, hemsk, smygande, ful och en ibland dödlig sjukdom. Glöm inte att det är så. Men glöm heller aldrig, att tänka framåt, på det positiva. På livet.
För det är där vi är nu, vi som läser detta. Så den enda vägen är framåt.
Så häng gärna med oss. Här på bloggen!

Idag är det, (förutom att stirra på mig själv i GP :-)) Seedningsloppet kl. 13.00 och jag förbereder mig på bästa sätt genom att äta... pannkakor med grädde och min hemmagjorda jordgubbsylt (min craving efter cellgifterna, som fortfarande sitter kvar, 6 veckor efter avslutad behandling)
Så kom gärna och heja på, vi är många där nere på STCC-banan som kan behöva lite hejar-rop.

Puss & kram och ha en fin dag, var ni än är!
Så hörs vi lite senare :-))

Spännande, skrämmande, boostande och galet kul att bloggen får uppmärksamhet i GP

Dan före Seedningsloppet

Lämnade Borås med ett leende på läpparna och styrde kosan mot Kungsbacka för att fira vackra Gunnels födelsedag. Så mysigt!!!! 

Hem och ner för att jobba en stund i studion. Redigerade ihop sötaste bäbis-albumet digitalt. 

Riktigt snyggt. 

Men det tar ungefär dubbelt så lång tid som i vanliga fall, eftersom siffrorna fortfarande lever sitt egna liv. Men skam den som ger sig. 

Albumet ligger klart för beställning. 

Eftersom det tar dubbblet så lång tid, borde det ju också bli dubbelt så bra :-)))

Åh så glöm inte;

Att varje gång du besöker den här bloggen skänker vi pengar till Cancerfonden.

De intäkter jag får, för att jag har annonser i bloggen, skänker jag oavkortat bort. 

Så besök mig ofta, dela bloggen på Facebook eller på andra ställen!!! 

För tillsammans gör vi skillnad.

Ha en mysig kväll!

Själv skall jag ladda inför morgondagen med...  Just det. Pannkakor :-))

Har provjoggat med min nya keps. Men jag är rädd att den kommer blåsa av vid minsta vindpust. För peruken är för hårig (tjock) så kepsen sitter inte tillräckligt långt ner på huvudet. För att bita sig fast 10 kilometer, i värsta blåsten som det alltid är runt STCC-banan, när man skall springa Seedningsloppet...

Så här ser min nummerlapp ut :-))  Hämtade ut den på Stadium i Sisjön, på väg hem från Kungsbacka. För i morgon kl 13.00 smäller det. Kom gärna och heja på!!!

Åh titta vad min smygis till lillasyster lagt i bagaget!! Och som jag upptäckte först när jag kom hem till Göteborg. Fördel #9 i Cancer-Branschen.
Överraskningar blir verkligen överraskningar, för man har inte en susning vad som sker bakom ens rygg.

Hahahaha det var den här muggen som låg i paketet. Tack söta syster!!! Den kommer att komma väl till pass, alla gånger jag kommer att tvivla på mig själv. För även om texten är något överdriven :-)) Så kan man ju få låtsas att man är jävligt bra emellan åt :-))

Ellie & Pluras kök

Mysigaste middagen med syster-yster, Elmine och Eva.
Så inspirerande att få hänga med ungdomar :-)
Och jag som tycker att de är så framåt, orädda och självständiga, dessa tjejer av 80-talet.
Men när man pratar lite djupare så visar det sig att vi är inte så olika i alla fall.

Ändå så har den ena har haft en lyckad utställning och den andra driver en lyckad nätbutik, och min syster fotar fantastiska bilder till sitt projekt.
Så trots att de har så skön stil och är så coola och snygga, så brottas de med samma tvivel som jag själv. Duger jag, är jag tillräckligt bra, vågar jag satsa.
När jag ser dem vill jag bara skrika JA! Ni duger som ni är, ni är fantastiskt duktiga och JA. Satsa för allt vad tygen håller.
För ni är bättre än vad jag någonsin kommer att bli, redan nu. Jag vill bara knuffa dem över kanten för att bevisa för dem, att deras vingar bär.
Varför är vi tjejer så försiktiga (för det är faktiskt en tjej-grej, det där fegandet och den är ständiga kampen om att tro, att man inte duger)

Kvällen var super mysig och maten var jätte god. Men det var nog tur att det inte var Pluras kök som serverade maten igår.
För Plura hade nog inte lagat så god mat igår.
För han hade nog intagit sin middag intravenöst :-)))) Eller så kanske han fastade?

Elmine, Plura och Ellie gör Borås by night !!

Queen of fucking everything :-)))

Efter 8:an i Saktås åkte jag hem, plattade peruken och drog ner till Lipp. 

För jag och Bosse och Linda skulle äta lunch ihop.
Sååå nice. Linda hann inte komma, så det innebär ju att jag har ytterligare en Hentchel-lunch framför mig inom kort :-)))
Åh så fick jag en snygg Still Around-keps och biljetter till deras nästa spelning på Hovås Golfklubb den 20 april. Det skall bli såååååååååååååå kul!!!!!!!!!

Sedan en sväng till Evangelos för min biologiska medicin. Skall fortsätta med den medicinen, var 3:e vecka året ut. Vågar inte chansa. Skall bli spännande och se om CA125 sjunker ännu mer till nästa träff med min Onkologläkare Marie.
För cellgifterna som är kvar i kroppen gör ingen verkan längre. (men upp till 3-4 år kan man tydligen hitta rester av cellgifter i hår och naglar) Så sjunker det nu beror det ju på de biologiska medicinerna!

Åh Casey är på skolresa i Stockholm och skall tydligen göra Stockholmsnattliv lite osäkrare i kväll :-))

Och nu sitter jag i lillasyster Ellies supersöta lägenhet i  Borås. Åh vi skall gå ut på middag med hennes lika supersöta väninnor på Restaurang Bara.
Vi är lika uppspelta båda två. Första gången jag skall sova över här :-))))

Schnyggaste kepsen (som du kommer att se i löpspåret) och bästa lunch sällskapet!!! Tack Bosse och Still Around, ses snart igen!

Skall ju hålla mig på mattan ett tag, så den 20: april blir nog lagom. För då skall jag  få dansa och parta lite  :-))

Mysigaste lillasystern har jag !!!!!!!! puss Ellie!!!

Kolla min thé mugg!!!!! Den tyckte Ellie jag skulle dricka mitt thé i :-))) okej då :-))))

Morgonjogg - check!

Strålande solsken, -5 grader och lite blåst.
Kanske inte inte optimalt löparväder, men vad gör det när man har världens bästa sällskap!!!
GöteborgsVarvet here we come!!

Somnade 20.40 igår och sov till 07.18. Snacka om att vara pigg :-))) Katarina är grym i spåret!!!

Kast med liten peruk. Nästa OS-gren?

Upp tidigt i ottan, för Casey skulle med första tåget till Stockholm, på skolresa.
När min älskade unge satt på tåget, åkte jag hem och morgonyogade .-))
Redo att möta dagens första kunder.

Ögonbrynen växer så det knakar, har till och med noppat de allra vildaste.
Läste i någon blogg, innan jag tappade allt hår, om en kvinna som var så glad när hennes hår kom tillbaka, att hon inte ens rakade armhålorna, för hon ville känna känslan av hår.
Alla gör som de vill, men jag noppar hår som sitter fel .-)) även om det saknas hår på andra ställen. Armarna är helt mjuka och hårfria.
Konstigt för jag upplevde mig själv inte som hårig. Men helt hårlös är skillnad. Även på armarna.
Och man känner sig så ren, konstigt.

På eftermiddagen jag fick jag finbesök från Borås.
Så kul jag har haft.
Yvonne, Annette och Pia har förgyllt min tillvara idag, med skratt, humor och skumpa :-))
Vi har tagit såååå fina bilder till mitt fotoprojekt, som jag inte har döpt ännu, men kallar "skalliga-kvinnor" till något bättre dyker upp.
Tack tjejer för att ni ville vara med !!!!
Och vill du också vara med, så är du såååå välkommen!!!
Vi tog först de seriösa bilderna. Så som jag planerat. Det blev så bra!!!
Jag ville ha med Yvonne, Annette och Pia även om de fått tillbaka allt hår (inte längden än, så klart :-) För den perioden är ju också en del av skalligheten. När håret håller på att växa ut, men man ändå inte ser ut som sitt vanliga jag.

Men efter lite skumpa så kom vi ju på att "kast med liten peruk" är rätt kul. Åh det var det :-))
Kanske nästa gren i paraolympics "kast-med -liten-peruk"?

Vill du vara med i mitt projekt så måste du inte bjuda på skumpa :-) och du måste inte kasta din peruk. Men just den här eftermiddagen så passade det alldeles utmärkt att tramsa, fnissa och bete sig som tolv år :-)))

Life without a wig :--)
Och litet förtydligande, detta är inte en bild till utställningen. Detta är bara kärlek :-)) Jag är så glad att jag träffat den här trion. Tack för att ni finns i mitt liv!!!!!

För varje gång du läser den här bloggen, gör vi lite skillnad!!!

Sötaste brevet fick jag idag, med sötaste hälsningen. Tack Katarina Fourchette. 

Hälsningen på baksidan var  att hon tyckte jag behövde livas upp, med annat än tråkiga byråkratiska brev. Sååååå Gulligt!!!

Sedan fulkomligt ser jag hur ögonbryn och fransar växer. Så det knakar :-))) Så nice. Speciellt nu när det blåser. För trots att fransarna är korta, så gör de sitt jobb så bra, så bra.

Vid lunch tog jag 3:ans spårvagn för att hälsa på hos Bröstcancer Föreningen Johanna. 

För att ragga skalliga modeller. 

Vilket skönt gäng. Så mysiga och välkomnande. Precis som Borås-tjejerna sa, att jag får hänga med dem i alla fall. 

En modell hittade jag garanterat. Hon kommer till mig nästa vecka och då kommer även VästNytt dit och hälsar på :-))

Sedan ringde äntligen Therese som håller i Gyncancerdagen den 16 april. Såååå trevlig!!!! Skall bli så kul att få träffa henne irl. 

Så idag var min dag fullproppad av människor med god energi. Det kan behövas. För allt blir så mycket lättare då. Och så slipper man tänka så himla mycket.

Och så har jag ju faktiskt glömt att berätta, att just nu har vi skänkt pengar!!!

Att för varje gång du går in på bloggen får jag betalt. 

Bara för att jag har lite skön reklam på sidan. 

Och alla de kronor, som jag hoppas att den här bloggen skall generera, kommer jag att skänka till Cancerfonden. 

Så sprid den här bloggen vidare!!!

Dela den på Facebook, Twitter, LinkedIn, ja alla kanaler ni känner till. 

Till hela ert nätverk. 

Ta gärna med den här länken om ni gör nyhetsbrev. För tillsammans gör vi skillnad. 

Tillsammans skall vi utrota den där jävla cancern. Så läs min blogg och känn att du faktiskt bidrar. Jobbigare än så behöver det inte vara :-)))

Kolla vad fin hon har gjort, bara för min skull!!!!!! Och så snyggt!!!

Skönaste gänget!!! Med bland annat Söta Ewa-Lena till vänster om mig och Sylwa på min högra sida. Minnet är dåligt så några fler namn kommer jag inte ihåg. Jo, Teja. men hon hann gå innan kameran kom upp :-))

Kolla, kolla, kolla!!!!!!!!!!!! JAG HAR ÖGONFRANSAR!!!!!!!!!!! Jag kan inte sluta titta på den här bilden. Den känns nästan som en photoshoppad bild :-)) Det känns inte som jag... Men... det är jag :-)))

Rätt dåligt minne...

Pratade med en ny kompis i cancer-branschen.
Hon berättade att hon fortfarande känner av cellgifterna. 8 månader efter avslutad behandling!!!!!
Hon berättar att det fortfarande känns som om hon har tourette.

Jag vet precis vad hon menar.
När fel ord ploppar ut ur munnen och man exempelvis tycker det är oerhört smart att skoja om svarta pengar med en som jobbar på Skatteverket. Och som precis skall godkänna min light-revision. Inte smart.
Eller man är övertygad om att man svarar på sms. Men inte gör. Lömsk liten knapp den där "skicka"
Eller tror man ringt tillbaka.
Som när man publicerar samma blogginlägg 2 gånger.
Att det logiska tänkandet är spårlöst försvunnet. När minnet sviker en. Om och om igen.
Och det syns ju inte på en. Möjligtvis när jag inte hittar orden. När man skall berätta något och mitt i meningen, minns inte vad det var man skulle berätta.

Då är Post-It lappar en gudagåva :-)))
Inte bara skall man komma ihåg vad man skall göra, utan också när. Och med vem (hahahaha) man skall ringa alltså :-)))
Post-It lappar är så 2013!!!!

Vill ändå förtydliga, för trots att jag gärna skämtar om mitt tillstånd, så är det många med mig som mår dåligt över att alltid behöva ursäkta sig. För man vet att man glömmer och då känns det bra att säga förlåt, fall i fall. Så hafv förtröstan med oss kemobrain-people

Ny banner-bild och nytt utseende!!!

Kände att det gamla utseendet på bloggen var rörigt (no kidding :-)))
Och så när jag kom på hur jag ville ha bannerbilden, så kände jag att det var läge att byta.
Jag släpade ut stackars Ellie och Casey i -11 grader och blåst till Askimsbadplats.
Det var så kallt.
Jag som såg framför mig hur jag skulle springa över stranden med håret fladdrande i vinden, Casey bredvid med reflexskärmen och Ellie först (men baklänges) och med kameran riktad mot mig i högsta hugg.
Det blev inte riktigt så :-))
För det var sååååååååå kalllt!!!!!

Jag drog ner regnbyxorna till knäna och joggade/hoppade som en idiot på samma ställe. Casey bröt ihop av skratt när hon såg mig och några hundägare fnyste föraktfullt åt oss. Ellie llie kämpade med motljus och  Casey med en reflexskärm som envisades med att reflektera åt fel håll. Samtidigt som både leende och fingrar stelnade av kyla.
Så med tanke på förutsättningarna, är jag mycket mycket nöjd med min nya bannerbild!!

Visst ser det fint ut :-))

Casey frös, så hon virade in sig i reflex-skärmen :-))

Trots kylan så hinner Ellie dessutom Instagramma lite.

By bye gamla utseendet :-))

Very bad hair day :-))

Det är ju inte en peruk-blogg. 

Men jag bara måste dela med mig av den här lärdomen.
Och det är att inte vara lika nonchalant som jag var och tro, att man vet vilket håll man torkar den på, utan att kolla.
För det gjorde inte jag igår kväll. (kollade alltså) (när jag tittade på mig själv i spegeln i morse såg jag bara Kvast-Hildas lillasyster :-)))
Tur att jag inte skulle träffa kunder på morgonen, för inte ens med en mössa, plattar den till sig.

Tvättade nämligen båda mina peruker igår kväll.
Schampoo och balsam, by the book.
Borstade försiktigt ut dem och hängde upp dem för torkning.
Kanske var jag lite trött :-))
För jag missade, inser jag nu, att förvissa mig om att jag borstat dem rätt.
Alltså håren i rätt riktning.
Jag missade helt var framsidan på peruken var. (vågar knappt tänka på hur Rapunzel peruken ser ut .-)))
Så jag har antagligen borstat allt hår mot framsidan av peruken och så hängt upp dem i tron att nacken var pannan. Det motsatta hade ju varit smart :-))
Och då blev den värsta fluffig när jag fick på mig den. Tur att det finns platt-tång. Haha hahah

Ps. Innan jag fick på mig peruken i morse, så var jag lite halvlåg, inte deppig, men så där som jag inte riktigt brukar vara, när jag är normal. (Men jag är ju inte normal ännu :-) Allt är bra, men det känns inte toppen, vet ni vad jag menar? Men när jag fick på mig peruken så gick det inte att känna annat än flabb :-))

Vågar knappt säga att jag använde Rapunzels schampoo och balsam, när resultatet blev så här :-)) med produkterna var det inget fel på. Bara den där knasiga bruden som tvättade dem :-)) Kanske skulle jag platsa i Donnar Summers gamla grupp. Hade inte alla Motown tjejerna stort hår på 70-talet.

Peruken på rätt ställe! Peruk trix #4

Man tror att man vet allt :-))
-Så där gör alla i början, utbrister L och tar ett stadigt tag i min peruk och drar bak den, så att jag känner mig helt blottad och min bleka panna tittar fram.
-Hjälp, skriker jag högt och undrar vad fanken hon håller på med.
Men L skrattar bara hjärtligt och drar lite till i silikon-kanten på peruken, så håret svajar.
-Alla drar ner den för långt i pannan i början. Det gjorde jag med.
Att L hade peruk, hade jag ingen aning om.
Tänk när hon outar det, då kommer hon bli världens bästa peruk-frisör. Någon som verkligen vet vad det handlar om. Någon som använder det, på riktigt. En äkta skallig. Coolt.

Så söta L tunnar ut min "gamla peruk" och visar mig finger knepet "det gyllene snittet", var hårfästet "skall" sitta. Tre till fyra fingrar skall få plats mellan ögonbryn och hårfäste. För att det skall upplevas så naturligt som möjligt. Och det stämmer ju faktiskt. Inser jag när jag tittar på bilder från mitt håriga liv. För jag har rätt högt hårfäste, när jag har hår :-)))

Så jag skrattar gott åt mig själv när jag inser hur långt ner jag haft den hela vintern.
-Wow, liksom. Jag har ju en panna. Så nu kan jag ju till och med använda mina coola solbrillor. För med peruken neddragen för långt i pannan, gav solbrillorna mig ett något knasigt utseende.
Men även om jag såg knasig ut, så värmde det gott :-))))

Längtar dock ofantligt efter min nya Rapunzel peruk :-)))

Det gyllene snittet enligt frisör-världen. 

Ingen panna :-)) åh andra sidan, motsatsen till låg panna är ju jätte hög panna. Det kan man få utan problem när man tillhör cancer-branschen. Men den bjuder jag faktiskt inte på idag :-))))

Det gyllene snittet så här en måndag eftermiddag. Känner mig sååååå fin och lite gyllene liksom :-)))

Jag vill ha mitt Feul-band!!!

För exakt ett år sedan nördade jag in på Nikes senaste "uppfinning" FuelBand. 

Man mäter all form av rörelse, inte bara steg.
Så deras slogan #makeitcount stämmer verkligen. Så armbandet satt som gjutet, varje dag på min vänster arm. (kolla gärna filmen, du kommer att bli frälst du med .-))

Såååå coolt. Jag köpte till och med ett till min löparkompis, för det är mycket roligare att nörda om man är två :-)))
Vanliga dagar kommer man upp i 3 - 5 000 feul. När jag sprang Medoc marathon tror jag att jag touchade 14 000 om jag inte minns fel.
Men armbanden finns bara att köpa i USA :-(
Och kvalitén var väl inte det bästa, trots ett styckpris på 1500:-
Så strax efter mitt Marathon slutade den att registrera. Snyft...

Men för några veckor sedan skulle en bekants bekant till New York, som kunde tänka sig att byta armbanden mot två nya. Jag var såååå glad och förväntans full !!!

Men något gick snett... och armbanden blev stulna här, i Sverige (?!?!?!) innan jag hann få dem.
Vem mer än jag förstår FuelBandens storhet och vem sjutton vill stjäla mina armband???

Söta Anna V hörde mig klaga.
Och vips trollade hon fram sitt nästan oanvända FuelBand. Tack Anna!!!!!  Och även om jag inte får det att fungerar eller är lite för stort, så känns det väldigt bra, att bara få ha det på sig. För varje gång jag tittar på det så känner jag mig lite starkare  :-)) Verkligen Tack super söta Anna V, från hela mitt hjärta.

Så är det någon annan som skall till Usa och kan tänka sig att ta en beställning från mig, så vill jag gärna beställa ett FuelBand Small. (så att Anna kan få tillbaka sitt och vi kan nörda ihop :-)))

Så här ser det ut, visst är det snyggt??

Så här såg mitt armband ut. Det bästa är om det sitter ganska tight runt armen, för det är gjort av stelt gummi, och sitter det inte nära kroppen så fastnar man i sina kläder. Men jag klagar inte :-))))

Så här ser det ut när man inte registrerat sitt Nike armband. Sedan synkar man det bara i en app i iPhonen. Sååå nördigt, men sååååå kul!!!