Spring för livet.

Aldrig, aldrig har träningen betytt så mycket för mig som just nu. 

För när hjärn-spökena härjar runt i hela min kropp, så ihärdigt att man inte ens vet vad som är sant och vad som är falskt. När man inte ens minns hur det är att vara i balans eller känna något slags inre lugn, då är jag glad att auto-piloten kopplar in. 

För har jag bestämt mig för att träna så finns det inget som hindrar mig, inte trötthet, inte deppighet, inte lite ont, inte lite regn, inte ens om jag är lite bakis :-)).
Det låter kanske pretantiöst, men det är det inte.
För jag tycker inte alltid att det är enkelt, att ge mig av ut på ett regnigt, blåsigt, ensamt löppass, eller att ta mig ner till gymet när soffan ropar mitt namn.

Men då brukar jag tänka så här; att jag gör ett träningspass på 30 minuter. Så har jag 23,5 timmar framför mig, då jag kan göra precis vad jag vill :-))
Då blir inte motståndet så tungt. Och sedan har jag skaffat en profil på jogg.se 
Där sitter jag och fyller i varenda träningspass.
-Nördigt? - Som faaan :-))
Men när veckan har passerat och jag får en överblick över allt jag har gjort, så blir jag jätte glad. Olika  färglada pluppar symboliserar olika träningsformer. Och det sporrar ju en till mer :-))

Mexico-Mogge och jag har ett litet mantra som vi tar till när träningen känns seg och när det inte känns som det blir några förbättringar; "alla gånger räknas".
För även om det bara blir 15 minuters träning hemma på yogamattan, så tänk på att 15 min/dag i en vecka blir drygt två timmar. Tänk då hur mycket träning det blir på 1 år! (min cytostatika-hjärna orkar inte med så långa uträkningar, men det blir MÅNGA timmar).

Så snälla, snälla börja träna. Lite iallafall, promenera, gå med stavar, hund eller barnvagn eller stretcha. Bara ni gör något, för man mår så mycket bättre när kroppen får röra på sig och endorfinerna får hoppa fritt. Och så är man så mycket bättre rustad ifall man råkar ut för sjukdomar. Både sådana som sitter i kroppen eller om sjukdomen sätter sig i själen.

Det går sakta, sakta framåt. Orkar inte med alla magövningar på Body Pump passet ännu. Men jag gör mitt bästa, även om jag står på näsan var och varannan gång:-)

Här står jag i mina ganska nya träningskläder :-) En viktig del i motivationen är faktiskt kläderna! Mössan är bara för att dölja syntetkänslan i pannan. Lite varmt, men det får man ta :-))