Dagen efter...

Alltid prövningarnas dag. Dagen efter cellgifts behandlingen. Men det känns faktiskt helt okej. Förra gången var jag helt speedad. Allt kortison gör att man flyger högt. Kunde bara sova 5 timmars i natt, kanske förklarar det varför jag är lite låg idag. Och att veckan var lite tuff :-).

Har inte riktigt landat i att jag lämnat 45% överlevnad och åter inträtt till 75%. Jag vet, det finns inga garantier, men 75% är sannerligen många fler och dessutom finns det inga 100% garantier för någon. Även om det är en klen tröst :-)

Har suttit vid datorn, varit med Casey på vårdcentralen och tagit bort några stygn OCH köpt den där knasiga turkosa klänningen jag visade igår. 

Den skall jag nämligen ha på mig, när jag hänger i Saint Tropez i sommar. När jag skall ta med Bosse och Linda och Marianne och Kenth och brorsan med sällskap och alla andra skönt knasiga människor som vill fira en solig midsommar och på natten skall vi clubba på något coolt ställe. Och då kommer jag vara 4 kilo mer muskler, solbränd, utsövd och fylld av skumpa. (ja, brorsan, jag lovar lagom fylld :-)) Så låter det lockande är det bara att hänga med!! 

Det är en av mina mål som jag har satt upp. Kanske verkar det ytligt. Men för att orka ta mig igenom den här behandlingen, och verkligen veta att jag kommer att ha kul och skratta, måste jag faktiskt få ha några lättsamma guldkorn att se fram emot. Jag skall jobba som en galning hela våren, hyra ut min lägenhet under sommaren (vet ni någon som vill, så hör av er!!) och unna mig 4 veckors semester!!! En annan är att återigen springa Marathon du Medoc. Vi är redan några som bestämt oss för att åka, bokar gör vi efter jul och vill du hänga på, hojta till!!! 

Fick ett mail från Jessica Lundberg på Rapunzel. Mailade henne och erbjöd mig min hjälp, stöttning eller bidra, insamling, då jag såg att de hade ett samarbete med Cancerfonden om peruker. Min hjärtefråga vet ni väl vid det här laget :-). Jätte gulligt mail, där berättade att de precis startat en stiftelse "Rapunzel vs cancer". Dessutom vill hon vill veta allt om min strävan mot en riktig peruk! 

Den här söta tjejen har drabbats av Hodgins lymfon, tyvärr fick jag aldrig hennes namn. men väldigt fin bild på henne! 

Det blev den här klänningen från Top Shop i allafall. Så "Fait attention le tropezienne, j´arrive"