följ mig...

tisdag 11 december 2012

Cancer-branschen är rätt jobbig


Tog ju prover igår, men fick aldrig något svar. men en rätt tråkigt samtal med en okänd sköterska + några andra tunga uppvaknande (jobbigt när man inser att vissa människor inte är vad de utger sig för att vara) gjorde att jag fullständigt bröt ihop. Så jä"#€%&/a jobbigt att vara i cancer-branschen.
För jag fick en sträng tillrättavisning om att jag var tvungen att träffa läkare nr 3 i på onokologen för annars får jag inte min tredje cellgifts behandling.
-Är det lag på det undrar jag?
-Ja, säger sköterskan.
-Verkligen, i Sveriges Rikes lagbok? -Står det att man måste fläka ut sitt privat liv till nya läkare, varje gång, för att få cellgifter?
Då blev hon tyst och bad att får återkomma.
Söta syster Linda ringde och sa att det bestämmer jag själv, om jag vill träffa läkaren. Klart jag vill prata med en läkare som kan ge svar, jag har typ tusen frågor :-))
Men jag vill inte träffa en ny manlig läkare som sitter med mina journaler och läser, tittar upp på mig, nickar och fortsätter läsa.
Mina journaler (kanske allas) är rätt fjantigt skrivna. Känns väldigt  utlämnande...
Eftersom det bara är "min" läkare Shokoufeh Manouchehrpour (som jag sökt 6 ggr och aldrig ringer tillbaka) som får svara på frågor, är besök hos andra läkare helt onödiga. Dessutom kostar det 300:- för att gå dit och ha en luftkonversation.
Men gissa vad som lönar sig?
Att ställa krav, precis nyss ringde sköterskan och berättade att "min" läkare visst hade tid idag... Hon som skulle vara bortrest ?!?!?! Helt plötsligt kunde de skaka fram en tid i alla fall. Jag återkommer om en stund :-))
Jag tänker inte gå med på något som jag inte vill. Bara för att man har cancer behöver man inte bli foglig!!!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar