Fungerar sexet bra??

Alltså det där med att var öppen-hjärtlig ställdes på sin spets idag. :-))
Låååååång kö för att göra årets sista bankärende. Hittar en ledig soffa och sätter mig. Typ 20 personer före.
In kommer kvarterets solstråle. En alltid lika glad och munter man i 70-års åldern, som hejar och tjötar med alla här runt Kirstinelundsgatan på sina morgonpromenader. Han slår sig ner bredvid mig och börjar prata. Vi diskuterar livet och julen i allmänhet och han har hört att jag hade cancer. Självklart frågar han var cancern satt, om de fått bort den och sedan kommer frågan ingen vågat ställa.
-Fungerar sexet bra då?
Min cytostatika-hjärna hinner inte tänka innan jag svarar.
-Jo, det fungerar kanon.
Han tittar på mig och nickar. För honom var det en fråga. Inget mer. Han frågade för han ville veta, sedan var det inget mer som intresserade honom (tack gode gud :-)) för vi fortsatte att prata om hans julfirande med sina barn.

Men jag kände mig ganska stolt. För jag skrev ju för några veckor sedan om hur många som skäms över gynekologisk cancer. Oh det är klart, inte hade jag tänkt att redovisa för honom hur bristfälligt eller hur fantastiskt mitt sexliv är just nu. :-)) För det är inget man måste svara på. Men att fråga om saker och ting fungerar, är väl ingen big deal?
Har du opererat knät, så är ju lämplig följd fråga: -Fungerar det att springa? Har du opererat underlivet, ja, då är ju lämplig fråga: -Fungerar sexet?

Hoppas ju så klart att mitt framtida sexliv består i mer än jag själv, hoppandes i en säng med stövlarna på :-)) Bilden är en del av flera i ett projekt jag gjorde i våras.