följ mig...

torsdag 27 december 2012

Nästa som en vanlig familj...

Sov morgon!
Casey såg värsta skräckfilmen igår, rätt bra tyckte jag :-))) för då fick jag sova hos henne :-)
Jag får aldrig nog av den ungen. Hon är mitt allt. Hon torkar tårar när jag gråter, drar mig upp ur deppighetens dike och skrattar åt min knasiga skämt.
Och det bästa av allt, är att hon aldrig skäms för mig.
-Jo, så klart när jag tror att jag kan texten och sjunga hela Nääks låt, eller när jag försöker dansa som Madonna i videon "4 minutes".
Men inte för att jag går på cellgifter, eller för att peruken sitter snett eller att jag ibland gråter av uppgivenhet. Då är hon världens bästa. För då lägger hon armen om mig och tittar mig djupt i ögonen och säger något smart eller något uppmuntrande eller något annat klokt som jag antagligen aldrig hade kommit på i stundens hetta.
Det kallar jag kärlek!

Idag var vi på stan och skulle leta jeans till mig och en födelsedagsklänning till Casey. Men jag orkade inte hela vägen. Trots två vändor till Centro, för starkt kaffe. De nya lösögonfransarna som jag fick fast i morse kliade och limmet rann sakta, sakta ner i ögonen så jag såg ut som jag festat hela natten och hela dagen :-)

Casey fortsatte på stan med sina väninnor och jag själv gick hem och slet av mig fransarna, tog på mig löparklockan och gav mig ut på första 10 km. rundan efter operationen!!!! Det gick sakta, sakta. Men vad gjorde det. Jag orkade hela vägen!!!! Tjohooooo!!!
Söta Casey och jag på stan. Helt svullen runt ögonen för att jag hade lite bråttom när jag skulle sätta fast mina nya lösögonfransar :-))






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar