följ mig...

torsdag 21 februari 2013

Plakett blev Medalj, tack vare ett litet hål :-))

När jag väl kom i säng sov jag som en stock. Jag tackar lite del armbandet jag fick av Caroline och lite del "inte oroa sig"-tabletterna :-))

Idag skall jag fika med en bäbis-fotograf. Hon är från Norge och har visst värsta bra trixen för att få nyfödda bäbisar att sova, ni vet world-wide-baby-fotografen-Anne-Geddes?
Hon som lägger bäbisar i krukor, cykelkorgar och gör massor av söta grejer, med just sovande bäbisar. Jag vet inte vad jag gör för "fel" för bäbisarna som kommer till min studio, är alltid klarvakna och fulla av skrattt :-))
Så nu skall jag kanske få lära mig något nytt. För jag skall bli Göteborgs svar på Anne Geddes när jag börjar jobba igen :-))

Och så skall jag köpa sidenband, till min nyborrade plaketter. Som nu är medaljer. En plakett blir ju en medalj om den hänger i ett snöre :-)))
Och jag gillar ljudet, när min medaljer klingar mot varandra. Jag har dem hängande på dörr handtaget i mitt sovrum, så att jag alltid blir påmind om att "jag kan".
Om ni visste vad de medaljerna, speciellt Marathon du Medoc, hjälpte mig efter operationen. Det bästa affirmations-kort man någonsin kan få!!!
Tack Palle för att du gjorde så snittsiga hål, och uppgraderade mina plaketter till äkta medaljer :-)))

Nördiga jag har satt små lappar på baksidan för att komma ihåg, tid, väder och placering i varje lopp jag sprungit :-))


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar