JAG HATAR CANCER!!!

Fick en kram idag, av en som jag har tyckt sååååå mycket om.
Och jag trodde jag kommit över honom.
Och det har jag!
För jag vet, att vi aldrig kommer att bli ihop igen.
Och det gör inte ont att se honom, tvärt om. Jag bli glad.
För han påminner mig om livet och solen när han ler, sitt lite fåniga leende :-))
Men så fick jag en kram. Fast jag försökte ducka :-)
Ni vet en sådan där kram, som känns bekant. Varm och mysig och man vill bara bli kramad mer.
Och så fick jag en lite kram när vi skildes åt, ni vet så där artigt som vi hälsnings-kramas i Sverige.
Det blev dödsstöten, för då brast allt
-Nej inte så att han såg, så klart :-)
Och allt kom över mig och tårarna gick inte att bromsa.
Hur många tårar kan man ha?
Och med gråten kom massor av tankar, och den svartaste tanken är den, om de ofarliga cystorna i levern.

Och hur djävla orättvist det kan vara, hur djävla jobbigt det är med cancer.
Och att dagarna går och man förstör så många timmar med gråt och svarta tankar.
Hur man gör sitt älskade barn oroligt, eller sin älskade syster, eller fina vänner eller finaste mamman på jorden ledsna. Även om man inte vill gråta, så bara kommer det.

Stackars Carina på onkolog avd. 70.
Jag ringde henne och bölade, jag ringde igen och igen.
Jag ringde till Carlanderska.
För att stalka fram mina röntgen plåtar från september, innan operationen och från fri-cancer dagen 15 februari. Och speeda upp tempot så att Sahlgrenska får dem och kan granska, igen.

Och när jag väl bölat färdigt i stackars Emmas öra, så läser hon i de gamla röntgen-kommentarerna att i februari hade jag ett ödem (vatten eller svullnad) i levern, på grund av cellgifterna. Men inga cystor.
Då freakade jag ur fullständigt.
Har det vuxit cystor i min lever?  Mellan den 15 februari ich den 22 april, när jag röntgades sista gången?
My gååååd.
Ringer Carina för 5:e gången och hon förklarar tålmodigt att jag skall lyssna på Dr Marie.
-Att cystorna är ofarliga.

Så jag ringer Försäkringsbolaget, och Carlanderska igen. Så på måndag får jag nog veta när jag får en tid för ett ultraljud av levern. Snälla Gud och god Karma och alla vänner. Håll tummarna för att Dr. Marie har rätt.

Så kontentan av Cancer-Branschen:
Låt aldrig gamla kärlekar ge dig en kram :-) (För då bryter helvetet löst i hjärtat och hjärnan).

Nu har jag gråtit i fyra timmar och bestämt mig att lägga det åt sidan.
För nu är det fredag och vi skall ju fira Göteborgsvarvet på Mr. P´s uteservering :-))

STOR städning!!! Nu dammsuger vi bort alla svarta tankar och alla tårar!!!! puss och kram