följ mig...

onsdag 8 maj 2013

Det skall vara skönt... att springa!

Jag är så glad att jag träffat Katarina och Marie.
Ni vet när man träffar någon och man känner att det stämmer.
Nej, nu pratar jag inte karlar, (har faktiskt helt slutat med dem :-))))
Vi har känt till varandra tidigare. Men inte mer.
Men efter en, som man säger "sen kväll" på bland annat Lipp, lovade dessa två superwoman på stående fot, att springa Göteborgsvarvet med mig 2013.

Man är ju dock lite luttrad, det var ju inte första gången som jag har hörde det :-))
Det har ju "krog-lovats" både Klassikern och Lidingöloppet. Göteborgsvarvet otaliga gånger, till och med i garderobs kön. På väg hem :-))
Inte för att det gör mig något. Jag springer vidare, med eller utan löften :-)

Men den här gången var det annorlunda.
Dagen efter Lipp och Yaki-Da (en annan krog vi stängde) får jag ett sms. Runt tolv ungefär.
"Nu har jag införskaffat mig ett par nya löparskor, för här skall det springas" löd smset.
Själv var jag knappt vaken. Det är söndag.

Problemet var att detta var den 9 mars.
Och startlapparna till varvet var för länge sedan slut.
Men som den "doer" Katarina är, så hade hon redan på tisdags-eftermiddag fått tag på två biljetter. Fråga mig inte hur :-))
Så nu mina vänner, startar Katarina och Marie i startgrupp 5!!!!!!(Jag startar i grupp nr 9)

Jag är så imponerad.
Att de höll sina löften. Att de gått från 0 km. till 2-3 mil i veckan.
Att de skall springa 2,1 mil nästa lördag. Repsekt.
(Enda problemet är att de är som två föl på grönbete :-)
De travar iväg i en väldig fart. Inte för att jag vill bromsa någon.
Men.. jag vill ju att de skall hushålla med sina krafter :-)

För nybörjar-felet man gör med löpning.
Det är att man springer för snabbt. Sänk farten.
Jogga bara. Eller ännu långsammare. för det skall INTE vara en pina.
Man skall INTE känna en nära-döden upplevelse när man springer. Eller få ångest varje gång man tittar på sin löparskor.
Då får man börja med att promenera snabbt, snabbt.

Sedan blir det så klart en liten tröskel, när promenad-benen skall röra sig i luften :-)
Men den är jätte liten, jag lovar.
Ge det två, tre gånger, så känner ni skillnad. Det blir lättre, men ta det lugnt.
Och som sagt, vill någon springa med mig. Hör bara av er.
Jag utger mig inte för att vara proffs!
Men jag lyckades ändå springa två mil-lopp under tiden jag gick på cellgifter.
Och jag skall springa en halvmara 10 veckor efter avslutad behandling.
Så några små tips kanske jag kan bidra med :-))
Trötta, glada och nöjda. För vi har precis tränat. Löpning, men även på hur man dricker sportdryck och äter kexchoklad. Det får man nämligen efter varje träning som Götebrgsvarvet annordnar. Väldigt generöst!!
Inte så stro skillnad :-)) Lipp den 8 mars kl 02.15
Katarina beklagade sig lite på Facebook, att vi inte var lika trötta, som hon. Då kom roligaste kommentaren:
"Men det är ju multitasking! Vem sjutton kan facebooka samtidigt som de springer alldelese för fort i Skatås :-)!?"
Thrue that!!!


2 kommentarer:

  1. Fin du är Cecilia! & det är ju tack vare dig och din kamp som jag håller på att få bättre kondition än på länge.... Och jag lovar att jag skall spara på krafterna och stretcha!!!
    Och jag tycker det är roligt att springa.

    SvaraRadera
  2. Jag instämmer helt! Vi lär oss lite nytt varje dag och konditionen kommer sakta men säkert. Du är en sann inspiratör för oss båda även om vi vill kunna vara lika snabba som du..Puss och kram Marie

    SvaraRadera