För det är som om jag får ett tvångsbeteende. När jag läst expressen.se kollat igenom jogg.se så händer det. Och jag kan inte rå för det, och jag vill det absolut inte.
För jag kan inte låta bli att surfa in på olika cancerbloggar skrivna av andra kvinnor i cancer-branschen. Men då pratar vi inte uppiggande, glada, framåt eller aktiva cancerbloggar. Jag hamnar av någon konstig anledning alltid på bloggar där skribenten är kroniskt sjuk i cancer, eller med aggressivcancer eller långt gånget förlopp. Och så "råkar" jag av någon konstig anledning också glida in på bloggar som inte längre är aktiva. Åh när en cancerblogg inte längre är aktiv... så beror det på att ägaren inte längre är i livet.
Oftast är det sista inlägget författat av någon väninna eller make. Som skriver ett sorgligt tårdrypande farväl, där de beskriver hennes (oftasts kvinnor) sista kämpande dagar. Man blir ledsen in i hjärtat.
Åh där sitter jag och vet inte om jag skall gråta eller skrika av lycka att jag fortfarande lever. Men jag blir så klart sorgsen. Så många som får en diagnos och hur mycket de än kämpar och underkastar sig massor av jobbiga behandlingar så vinner cancern stort.
Och hur positiv jag än är och hur bra prognoser jag än har fått så klart tänker man på olika scenario... Internet är bra, men kanske skulle jag behöva ha "cancer-skydd" på min iPad, så jag inte kan gå in på sidor som har negativa och deppiga budskap.
Men som sagt, jag är fortfarande en högoddsare och jag har tänkt att vinna hela rasket !!!
Tjohooooo life här kommer jag!!!
Fick dessutom några kronor tillbaka på skatten, måste väl vara ett bra tecken ;))))))
 |
| Kanske bra att kunna drömma sig bort :-) För i så fall vill jag vara en snäll pirat som kastar guldströssel och chokladpengar till alla barnen! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar