Bästa presenten!!

Ur tomma intet fick jag en lite för tidig födelsedags present: Silicon-plåster!!! Som skall trolla bort mitt fula fula ärr!! Hela vägen från USA!!! Helt galet. SÅÅÅÅÅ glad jag blev, (för ett par plåster, ni förstår väl själva vad cancer gör med min hjärna :-)) Skämt och sido, jag blev så glad för liknande plåster är ap-dyra här hemma i Sverige.
En del människor bara snackar. En del säger inget och bara "gör det".
Givetvis blev jag så tacksam för själva plåster. Missförstå mig inte. (det är väldigt sällan jag får presenter ur tomma intet, inte ens med cancer-kortet :--))) skojar bara!! :-)

Men allra mest var det nog känslan av att någon tänkte på mig. Snälla, omtänksamma tankar. Jag började nästan gråta, så glad blev jag!
Precis som när jag får mail och sms från vänner och bekanta eller helt okända människor. Tack så mycket! Thank you! Merci beaucoup! Mille grazie! Från massa oväntade länder runt om i världen. En del meddelanden förstår jag inte alls (jag är rätt dålig på ryska måste jag erkänna :-) Men jag blir ändå lika glad, för det är också en människa som sätter sig ner och tar sig tid att skriva till mig! (-Nej, det är inga sex-mail jag lovar :-)))
Lika så att någon tar sig tid att köpa plåster till mig, ta reda på min adress och posta dem!! Fan det är stort i min värld. Tack tack än en gång!!

Åh nu tillbaka till städning och trix och fix, min lilla avkomma Casey fyller 18 år på fredag och det är också stort!!!!

Så glad att jag nästan ville smaka på dem. Hur skall det här sluta, ena dagen käkar jag på Sylvesterloppets medalj och nästa plåster? Stackars mage!