TACK!!!
Den är sååååååå fin! Så blond, så lång och så somrig. Och jag är så glad.
Den är kanske lite väl blond (men det är meningen att man skall färga den själv, jag tror bara att jag skall färga in lite utväxt :-)) så jag har bara använt den när jag har haft hatt på mig.
Och det har jag varje dag .-))
Fick en galen, kanske (?) ide förra veckan att jag skulle raka av mig min hemska cellgifts-frilla.
För håret som är grått och mörkt och stelt sticker ut från perukens lugg (har bloggat om det innan) och där man har polisongerna.
Så jag lät Casey klippa polisongerna. Blev jätte bra. Inte snyggt, men bra!! Inte så himla lätt att klippa med en slö köks-sax. Själv är jag nöjd att öronen sitter kvar :-))
Så när svenska-maffian kom ner så fick jag låna en rakapparat. Oh jag trodde att jag skulle bli lite Sinead O´Conner-aktig. Myyyy gåååååd.
Det ser väldigt mycket INTE ut så :-)))
Casey var lite orolig över min reaktion :-))
Det var lugnt, för jag skall ju ändå inte gå utan peruk. Men håret står inte rakt upp utan ligger slickat längst huvudsvålen.... :-))
För jag har ju min mission. Min peruk-misson. Och jag måste ju se om min teori stämmer.
-Om rakad är annorlunda än skallig.
-Och om det känns annorlunda när man gör det frivilligt.
Och jag måste säga att det är stor skillnad på skallig och på rakad. Skall berätta lite längre fram vad skillnaden är.
Men att göra det frivilligt, flabbande på en solig uteplats på Rivieran.
När man vet att man har 4 snygga peruker att välja på. När benen är fulla av spring och livet är lika soligt som varje morgon. Då är det lätt.
Men att sitta i livets väntrum, med cellgifter pumpande in i kroppen. Men oro och ångest och ett hår som lossnar. Att inte veta hur "allt" skall gå. Att livet med ens blev väldigt stilla och allvarligt. Att man inte har något att säga till om och perukmakarna är snäsiga och vill att man provar tant-peruker.
Nej, mina vänner. Ni kan själva räkna ut att det inte är samma sak.
Glöm inte att jag letar fler modeller till mitt foto-projekt!!!
Ni ser ju själva hacken :-)))))) Kanske var inte detta min mest genomtänkta idé :-)))) Men Casey e skön!!! |
Nu har jag skickat iväg mitt hår, det blev Carl M Lundh som de tidigare gångerna, trots att de var korkade mot dej, men jag skickar till Stockholm. Det är fjärde eller femte gången som någon människa som verkligen behöver får "nytta" av mina 35 avklippta centimeter/Kikki
SvaraRaderaÅh vad du är gullig Kikki!!
RaderaGillar din inställning, att du förstår mig :-))
Men jag visste inte att något ställe tar emot hår, här i Sverige. En tjej som bor i staterna skrev här på bloggen om att där är det jätte vanligt. Så det var ju super bra. Fick du något betalt?
kram