På väg till Baku!

Allt är ju inte elände i Cancer-Branschen :)
Men kanske måste vissa insikter göras innan man kan gå vidare.
Kanske tog jag ett steg i rätt riktning när jag kunde sätta ord på den där olustiga känsla jag haft på sistone.
Kanske är det känslan att förtjäna överlevnad. Att jag måste göra något för alla de som inte kan göra sig hörda.
Och jag håller ju på med utställningen, om skallighet.
Och projektet fuckcancerandrun.com som kommer att, inte bara samla in pengar genom webb-shopen jag startade, utan också bidra mer konkret.
Sedan har jag två hemliga projekt som jag skall berätta om, längre fram.
Så om jag kämpar på lite till kanske jag förtjänar känslan att överleva och leva!

Just nu sitter jag på ett flyg på väg till Istanbul.
Där ifrån skall jag ta mig till Baku i Azerbajdzjan.
Ja, för jag måste ju betala hyran ;) Jag skall fota gigantiska moduler, på site.
Förra gången var jag på uppdrag i Batam, Indonesien för det här företaget.
Eftersom jag och brorsan (syrran var inte ens påtänkt då :)) tillbringade våra barndoms somrar i i Iran och Libyen känns lite udda platser, som hemma :))
Jag gillar känslan som finns på siterna. Det är en värld i världen och allt är lite kantigt och rått men ändå hjärtligt.

Men missförstå mig inte, semestrar vill jag spendera i sus och dus. Vare sig det är snö eller sol. Men att jobba lite ruff gillar jag som f-n :))

Puss på er!!


- Posted using BlogPress from my iPhone