Sov nästan hela natten :-))) Känner mig inte lika speedad idag, men helt okej. Kanske för att jag fick godaste kladdkakan igår kväll!! Smakade inte ens en enda liten droppe vin, smart val! Men det såg ruskigt gott ut! Nu strax en power walk. Gjorde lite yoga i morse, och inser att jag är far from mitt forna jag, och att det är lite stressande och att det faktiskt känns som om jag aldrig kommer att komma tillbaka dit. Men samtidigt så vet jag ju, att jag kommer inte att ge upp, för än jag är tillbaka till mitt gamla jag. Men ibland så blir även jag trött, trött på mig själv, trött på att kämpa, trött för att jag inte riktigt vågar stanna upp. För jag vet ju att vägen fram varken är rak eller lätt. Det är faktiskt lite tröttande att behöva kämpa hela tiden. men samtidigt vad är alternativet? Att lägga mig ner och tycka synd om mig själv? (det gör jag ju ibland, så klart). Att ge upp, att glömma av den där lilla glöden man har inom sig. Och framför allt, vill jag missa känslan av att göra ett framsteg, om än så litet och obetydligt för en utomstående. Men ett framsteg för mig, kan vara oändligt stort. Som att våga gå ut med peruken första gången, att kunna stå i hunden i 2 minuter utan att behöva vila, att inte börja gråta så fort det kommer över mig, att våga somna själv.
Alla stöter vi på motstånd och problem i livet, stora som små . Och det är okej att gråta och tycka synd om sig själv. En stund. Men jag tror på att ta tag i motstånd och problem så fort det bara går. Att inte låta rädsla, uppgivenhet eller bitterhet ta över. För det är på vägen tillbaka som du visar för dig själv, vad du går för.
Så njut av en fin lördag, om än rätt grå här i göteborg, så ändå rätt härlig :-)
 |
| Utsikten från vårt fönster idag på Kristinlundsgatan! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar