Bli aldrig bitter, det är ju fredag!

Förra fredagen när vi var på Claeo kom det fram en överförfriskad herre som sökte sällskap. Vi tjötade med honom en stund, så som man bara kan göra med okända människor i Göteborg. Åh nog tjötade han :-) Om sin ny flickvän, om golf, om vädret, men mest om sin flickvän. Som visade sig vara rätt hatisk mot det mesta. Hatisk mot sin ex-gubbe, hatisk mot sin ex-gubbes nya flickvän. Sur över pengar hon inte fick, ja sur och otacksam över livets små och stora mysterier.
Förr hade jag nog bara tänk "oh my good, gå vidare". Men med tanke på vad som händer i mitt liv just nu blir jag förundrad. Så jag lyssnade lite mer. Det visar sig att kvinnan i fråga hade ett bra jobb, friska barn, var hälsan själv och uppenbarligen hade hon en skön men ganska tjötig snubbe till pojkvän :-) i mina öron låter det som en nice deal. Så när han beskriver henne så snurrar ett enda ord runt i min cytostatika hjärna och det är; bitter.

Åh då är det nästan som man vill skaka om den där personen i fråga, för hur skulle en sådan person tackla sjukdom och RIKTIGA olyckor? När stannar en sådan människa upp, och känner tacksamhet? Inser en bitter människa hur oklädsamt det är? Varför vill mycket, ha mer? Jag vill inte veta. För jag vill ju bara vara frisk!

Åh som jag och mina söta väninnor alltid sagt. Aldrig bitter!
För även om man blivit sviken på kärlek, fått ett fult ärr över hela magen, kanske blivit sol och vårad, kanske brutit en lösnagel, får man... aldrig bli bitter :-)
xoxoxox


- Posted using BlogPress from my iPad