Mitt nya gosse-djur; en Rosa plyschbil från Audi.

Vaknar med en inre stress.
Gillar inte att stressa. Inte längre. Jag gillar det. Men det fungerar inte som förr.
Uttrycket är: jag fixar det inte. (vad nu det exakt betyder vet jag inte, men så känns det.)
Jag som gillar positiv stress.
Man får mycket gjort och jag älskar när det swischar :-))

Inser att jag är "stressad" för att jag skall boka en mammografi tid (gå alltid på dem tjejer!!!!) alltså.
 Jag gillar det inte.
Sedan måste jag ringa Försäkringskassan. Som skickar opersonliga brev, men ändå lyckas med konststycket att få till en underton. Att man luras.
Åh jag luras inte. Jag vill ju att allt skall bli som vanligt. Jag vill kunna jobba 60 timmar i veckan om jag vill. Om jag måste.
Jag vill vara som vanligt. Men Försäkringskassan antar att man ljuger. Och tanten får mig att låta som om jag är värdens mest långtidssjukskrivna människa = en dålig människa.
Jag jobbar för bövelen nästan heltid. Och har gjort under hela behandlingen (förutom strax efter operationen och 4 veckor när 5:cellgifts behandlingen tog styggt på mig) men får man någon credd för det?
NOPE....
Så jag frågar om de är lika hårda med alla. -Nej, säger hon. Inte dom som skall dö.
-Va..lyckas jag stamma fram, är inte de heltids sjukskrivna? (Jag blev helt paff och det är den enda fråga jag får fram).
-Nej, inte alla, säger hon då.
Jag fattar ingenting.
Jag lägger på luren, när hon börjar fråga hur sjuk jag är. Och om jag verkligen kommer att kunna jobba heltid igen?
Från att misstro att jag myglar till att fråga om jag verkligen, verkligen kommer bli helt frisk...
aaaaawwoaahhhaaaaaaa....
Alltså, ni förstår varför jag hade en inre stress i morse.
Den tanten är helt... bisarr.
Hade hon inte jobbat med så allvarliga saker, hade jag nästan trott att hon drev med mig. För man kan inte vara så "märklig" som hon. Det är på gränsen till bisarrt det hon säger, att det blir komik.
Jag kan nästan se Johan Glans i rollen som Försäkringskasse-tanten. I filmen om mig :-)))))

Träffade skönaste gänget på Audi. Med Erica i spetsen.
Åh jag skall föreläsa där. Den 24 oktober. SÅÅÅÅÅÅÅÅ KUUUUUULLLLLLLL!!!!!!!!
Alla var så trevliga och snälla och jag kände mig så välkommen.
Så nu har jag suttit här och filat på det jag skall prata om. Moi et cancer, liksom. Det handlar om rosa.

Det syns inte riktigt, men bilen är helfolierad med rosa plysch. Så coolt. (kanske inte efter ett Göteborgs regn, men en solig sommar dag). Jag och bästa Anna var där idag och hälsade på.