Min filmstjärna och jag, på tur i Paris:-)

Sista kvällen i Paris stod lite öppet.
S som jag träffat tidigare i veckan hade dragit till London. (ja, vet. jag har inte berättat något om hur min Saint Tropez flört, blev en extended Paris flört :-)) Men jag måste tänka lite och komma på om det var bra att göra om en sommarflirt, till en höstflört. Jag tror faktiskt vissa saker, bara skall vara ett vackert/snyggt/roligt eller vad man vill, minne. Men... i min något kroppsliga pikära situation, var jag liksom tvungen att testa det igen, if u know what I mean. Mer om det senare :-))
Och min gamla goda, kära vän Philippe var tvungen att dra till Cannes.

Och då är det ju lite tur att FB finns. För där hänger min polare Ron, ibland. Min enda filmstjärnekompis :-))
Och när jag hörde av mig, så dök han upp som ett skott (kanske något överdrivet, men ändå väldigt snabbt, eftersom det faktiskt är typ 100 år sedan vi träffades sist).
Så han tog mig med till ett Paris jag aldrig sett innan, tjohoooo  :-)
Han är helt galen och har hur mycket energi som helst.
Nu hade han filmat 3 dagar i rad, så han var ganska trött och sliten, ursäktar han sig. Tack och lov för det tänkte jag :-)  (han spelar en kille som är på väg att bli kidnappad. 24 Jours kommer filmen att heta och är baserad på en sann historia som hände i Paris för några år sedan) :-))

Men även om han sa att han var trött, var han helt galen, rolig och totalt oberäknelig och ganska sådär egocentrerad som människor ibland tenderar att bli, när de är vana att få mycket uppmärksamhet och många ryggdunkar. Men i små portioner är det väldigt, väldigt kul.
Ni vet när man är ute med någon, som väcker uppmärksamhet, utan att knappt göra något (han är ingen kändis, som folk känner igen spontant). men han har någon slags utstrålning, är lite små het och lagom utstuderat charmig.
Så där hängde jag med :-))
Ibland hamnar man i vissa situationer, och får någon slags "vad gör jag här" upplevelse. Och det fick jag hur många gånger som helst, den kvällen. Hahaha
Synd att jag hade flygresan hem i bakhuvudet, annars hade jag nog också gått all in :-))
Men fransmän överlag, har en förmåga att få sina kvinnliga sällskap, att känna sig uppskattade (ni har faktiskt lite att lära där, svenska män/killar/gossar..) och inkluderade.
Så det vara inte att jag kände mig ensam, mer bara häpen.
För där rullar den ena kändisen efter den andra fram och hälsar och allt är typ helt overkligt :-))
Killarna var skitsnygga och tjejerna super eleganta.

Jag var iallafall i säng 02.00 och uppe 08.00 för att åka till flygplatsen.
Okysst, skittråkig och inte det minsta bakis lämnade jag Paris!! Fan va man blivit vuxen :-/

Eftersom jag är fotograf, så är jag super allergisk mot att fota kändisar man hänger med när man är ledig och de är lediga. För om jag skulle fota så är jag  rädd, att någon tror att jag skulle använda det professionellt. Så jag är nog historiens sämsta papparazzi. För ibland hade de ju varit kul att ha lite "kändisbilder".
Så jag fotade inget för än några bimbo-brudar började fota sig med "de kända". Då kändes det grönt :-) man vill ju inte verka star-struck ;-)))

Åh så blev det sämsta bilderna, ever.... så tröttsamt med fnissiga bimbos. Jag lovar dig Johan :-) att en passfotograf från Borås hade gjort det bättre !!