onsdag 24 juli 2013

Det är fucking skillnad!!!!!

Jag är cancer-fri, cellgifts-fri och rätt fri i övrigt :-))
Vid mina sinnens fulla bruk, (kanske inte alla håller med om :-)) Men alltså mer eller mindre som vanligt.

Och jag kan inte riktigt släppa (kanske fullt naturligt :-)) men alla de som talat till mig, om mig och över huvudet på mig.
Om hur det är att vara skallig.
Och jag har tyckt att det kan ingen som varit där, berätta för mig. Bara vi som tvångs rakats, med dödshot hängande över huvudet, vet.
Hur utlämnande det känns, hur förnedrande kallt det blir, när stråna faller. Och sist så måste rakapparaten fram, för att ens omgivning inte skall behöva vada omkring i hår. Och då någonstans måste man också ta in allvaret i det man har framför sig. Skallighet = ingen återvändo. Liksom.
Att sedan sitta där med sin kala skalle, upplevs så klart olika av alla.

Men det jag blir så heligt förbannad över, är alla kläm-käcka kommentarer;
"Det är väl inte så farligt".
"Det är rätt vanligt med skalliga nu"(den är värst, tanke på att det var en ledare från make-up kursen Look good feel better, som sa det)
 "Men sluta sjåpa dig".
"Det är väl ingenting"
Kommentarer som säkert är sagda i all (?) välmening... :-))

Jag har ju hävdat att andra saker (cancer-beskedet) är det ju inte så många som (jo, någon liknade det vid en bodelning) men jag tror inte att många skulle våga säga, att de vet hur det känns.
Men att tappa håret, den känslan kan tydligen väldigt många känna igen sig i. (nu menar jag inte att de två, sakerna går att jämföra, men liknelsen kan man ju få använda :-))

För jag har ju hävdat att frivillig rakad inte är samma som cellgifts- skallig.

Så jag var ju bara tvungen, att ta reda på om min tes stämde.

Casey försökte ju rak-klippa mig med en sax i Frankrike, men det gick ju så där :-))
Ingen skugga faller på dig sötnos!!!!

Men så kom ju Mogge hem från Mexico och tog med sig hundtrimmen, och swissscccch. Himmel vad fort det gick :-)

Och min tes stämmer!!!!
Det är en jävla fucking skillnad på att vara ofrivilligt cellgifts-skallig, än att raka sig, helt på fri vilja!!!
Den där hemska svinto frillan försvinner, och det känns rätt bra. Bara det att jag inte insett, att det inte går på en dag. Skallig.....till ... långhårig...... jag lär få går med halvutväxt rätt länge. Men då är det vinter och mössa som gäller :-)
Tack älskade Morgan!!!!!!!!!!
Varför inte lite rödhårig idag? Tack Casey!!!




skulle aldrig någon för sitt liv



6 kommentarer:

  1. Åh vad bra med detta inlägg! Tack!
    Har funderat på detta! Slutade med cellgifter för en månad sen och mitt hår växer som tusan. MEN. Det första som kom var ju bebis-fjun typ, och det har jag rakat bort en gång. Nu är det några mm igen men jag vet inte om det är "rätt" hår, liksom. Är det detta håret jag ska låta växa?
    Hur vet jag när det är dags att sluta raka bort det? :)
    Tack på förhand!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej där!!
      Tack vad gullig du är och söt :-)
      Jag har ingen aning själv, men jag känner mig som en militant feminist (förlåt :-) i den där cancer-frillan. Rakat kändes mer jag (kanske är jag en militant feminist innerst inne :-))
      Men jag tror att de första centimetrarna är lite konstiga.
      Nu när håret växt lite till sedan ovanstående rakning, känner jag att det är lite mer vanligt. Men långt ifrån min vanliga kvalité. Mer svinto, liksom.
      men snart är vi tillbaka, med hår både på hvudet och benen :-))
      Kramar !!

      Radera
    2. Hej igen!
      Jag rakar mig nog en gång till. för jag kommer ändå inte att visa mig i den här gråa, svinto frisyren. Men det vore ju i och för sig gott om det började växa, på riktigt snart!
      Lycka till!!

      Radera
  2. Hej! Nu är det jag med samma diagnos och snart friskförklarad som skriver igen. Jag känner igen allt det du skriver om håret och jag hatade folks klämkäcka kommentarer om håret var det minsta problemet. Jag hade också långt hår innan (och det har jag nu igen :-))och det var en hemskt att bli av med det. Det blev liksom så tydligt att man var cancer-patient. Mitt första hår som kom var mörkt och grådaskigt men jag tog inte bort det utan snyggade bara till det lite hos en frisör och sen klippte jag mig vartefter och till slut hade jag precis samma hårkvalitet igen som innan. Så jag tror inte att man behöver ta bort det första håret alls om man inte vill, där finns nog inget rätt eller fel. Bara snygga till det liksom så blir det bra. Hoppas det var svar på "vadhonnuheters" fråga. Kram till er båda från en medsyster

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej fina!
      Du har helt rätt. Man kan ju bara låta det vara och så till slut blir det väl en frisyr som man känner sig bekväm med.
      tråkigt, men skönt att höra att det finns fler som känner som jag!!
      Tack och kram och lycka till syster!!!!

      Radera
  3. Tunt hår

    Med Vivieres vegetabiliska bomullsfibrer kan du enkelt få tjockare hår eller dölja din utväxt på nolltid. En burk av Viviere Hårfibrer räcker för att göra ditt hår.

    to get more - www.viviere.se/tunt-har-kille/

    SvaraRadera