Mycket skratt och liten oväntad depp-dipp idag.

Åh mina värme-attacker har kommit tillbaka.
Sååååå tröttsamt, och lite sorgligt.
Men det bra-iga är; att det inte beror på att semestern är över!!!
För det beror till största sannolikhet på att en av mina biologiska mediciner är slut!!!
Så nu vet jag att det är den som fungerar, om värme-attackerna försvinner när jag börjar ta den igen.
Men jag måste verkligen ta reda på mer om det där med klimakteriet.
För det måste ju finnas en anledning till att så många kvinnor ätit östrogen genom alla år. (läste på Cancer Fondens hemsida idag att bröstcancer bland äldre kvinnor kommer att sjunka drastiskt efter som man inte är lite snabb med att skriva ut östrogen idag, som ger STOR förhöjd risk för just bröstcancer)

Åh så var det ett nytt möte om en ljus springig framtid, idag igen!!!!

Åh när det känns så där jätte, jätte bra. När alla mår bra runt omkring. Då lurar den där djävla återfalls-demonen i hörnet. Fan också.
Jag skulle bara ta fram lite cancer-statistik. Ni vet, bekräfta några siffror som jag trodde jag hade i huvudet.
Inte så bra...
För även om jag kan sitta och säga att jag tillhör överlevarna, så har jag ju faktiskt "bara" 75% överlevnads chans inom 5 år.
Och jag vet att jag inte riktigt platsar där, i den statistiken.
Jag vet att jag har högre chanser, eftersom fantastiska Dr. Magnus gjorde en radikal-operation.
Och då har man sååååå mycket större överlevnads chanser. Som han uttryckte det:
-Du kommer att dö av något annat.
Och det låter ju som makaber ljuv musik i min öron :-))))

Så när det känns lite kymigt, så kommer världens finaste sms från Katarina. Som ställer allt tillrätta! TACK!!!!
Så tack vare ett litet sms så blev världen så där snäll och ljus igen!!
(åh ja, jag måste erkänna att jag också var inne på den deppigaste bloggen av alla, i kroppen min. Jag vet att jag borde skriva, att den är vacker också. Men det är den faktiskt inte, från mitt perspektiv sett. Jag tycker jätte, jätte synd om honom).

Åh jag lovar G-B att det bara är vatten och Joels vatten-melon-bitar i mitt glas och lite gurka :-))) Men det kändes väldigt Saint Tropeigt när vi satt där hemma på Katarinas veranda och jobbade!!