Röntgen-ångest!

Fredagen bjöd prov på verkligheten igen.
Röntgen över hela magen (det heter buk på läkarspråk, men det får mig att känna mig som ett djur, som en kropp utan känslor. Som en död kropp)
Men jag lever i alla högsta grad, så därför heter den kroppsdelen på mig; mage!!!!
Två lite kontrastvätska att dricka och lite till intravenöst (ut i blodet).
Jag har ju bestämt mig att inte oroa mig i onödan. För återbesök.
Men någonting störde mig natten innan. Vad vet jag inte.
Så jag var rätt trött när jag drog upp till Sahlgrenska, i fredags morse.
Men om det var för att jag röntgade mig och kunde lägga det bakom mig. Eller om det var kontrastvätskan som piggade upp mig, vet jag inte riktigt. Men pigg blev jag :-)))
Kanske är det känslan av maktlöshet. Eller att det påminner om, när det vara skarpt läge. Eller är jag bara mer lätt oroad. I min nya tappning; Cecilia 2.2
Eller är detta ett tecken på att jag är vuxen nu?
Eftermiddagen blev kanon och på kvällen blev det super nice middag i trevligt sällskap :-)
Är livet på väg tillbaka?
Det vore på tiden :-))

Hem-kört :-)))) hahaha så himla äckligt med kontrast-vätska.... bläääää....