Följ mig överallt :-)

Följ min blogg med Bloglovin
Smarta lilla-syster yster berättade att alla bloggare av rang, (moi? - not) har sin blogg kopplad till Bloglovin-com
Klart man vill visa den yngre generationen att man hänger med :-)
Ganska smart sida, där man kan följa alla sina favorit bloggare från ett och samma ställe (förutsatt att de är med där :-))

Meet one part of my family

This blogpost goes out to Rafahel, Casey, Rickard och Morgan. I just want to send my love and thoughts to all of you guys, to my lovely Mamma Mia family. Even if we are far apart right now, I do feel your support and love. And to think of all the crazy stuff we done, makes it so much easier. Thank you!!! And a special one to our last member Johan :-)

The Mama Mia family doing Zip-line at Caseys 16th birthday in Puerto Vallarta

Johan the new "Vidal Sasson" stylist, Casey looks happy :-) at Visingsö 2011

Lördag morgon!!! Tjohoo!

Sov nästan hela natten :-))) Känner mig inte lika speedad idag, men helt okej. Kanske för att jag fick godaste kladdkakan igår kväll!! Smakade inte ens en enda liten droppe vin, smart val! Men det såg ruskigt gott ut! Nu strax en power walk. Gjorde lite yoga i morse, och inser att jag är far from mitt forna jag, och att det är lite stressande och att det faktiskt känns som om jag aldrig kommer att komma tillbaka dit. Men samtidigt så vet jag ju, att jag kommer inte att ge upp, för än jag är tillbaka till mitt gamla jag. Men ibland så blir även jag trött, trött på mig själv, trött på att kämpa, trött för att jag inte riktigt vågar stanna upp. För jag vet ju att vägen fram varken är rak eller lätt. Det är faktiskt lite tröttande att behöva kämpa hela tiden. men samtidigt vad är alternativet? Att lägga mig ner och tycka synd om mig själv? (det gör jag ju ibland, så klart). Att ge upp, att glömma av den där lilla glöden man har inom sig. Och framför allt, vill jag missa känslan av att göra ett framsteg, om än så litet och obetydligt för en utomstående. Men ett framsteg för mig, kan vara oändligt stort. Som att våga gå ut med peruken första gången, att kunna stå i hunden i 2 minuter utan att behöva vila, att inte börja gråta så fort det kommer över mig, att våga somna själv.
Alla stöter vi på motstånd och problem i livet, stora som små . Och det är okej att gråta och tycka synd om sig själv. En stund. Men jag tror på att ta tag i motstånd och problem så fort det bara går. Att inte låta rädsla, uppgivenhet eller bitterhet ta över. För det är på vägen tillbaka som du visar för dig själv, vad du går för.
Så njut av en fin lördag, om än rätt grå här i göteborg, så ändå rätt härlig :-)

Utsikten från vårt fönster idag på Kristinlundsgatan!

Bli aldrig bitter, det är ju fredag!

Förra fredagen när vi var på Claeo kom det fram en överförfriskad herre som sökte sällskap. Vi tjötade med honom en stund, så som man bara kan göra med okända människor i Göteborg. Åh nog tjötade han :-) Om sin ny flickvän, om golf, om vädret, men mest om sin flickvän. Som visade sig vara rätt hatisk mot det mesta. Hatisk mot sin ex-gubbe, hatisk mot sin ex-gubbes nya flickvän. Sur över pengar hon inte fick, ja sur och otacksam över livets små och stora mysterier.
Förr hade jag nog bara tänk "oh my good, gå vidare". Men med tanke på vad som händer i mitt liv just nu blir jag förundrad. Så jag lyssnade lite mer. Det visar sig att kvinnan i fråga hade ett bra jobb, friska barn, var hälsan själv och uppenbarligen hade hon en skön men ganska tjötig snubbe till pojkvän :-) i mina öron låter det som en nice deal. Så när han beskriver henne så snurrar ett enda ord runt i min cytostatika hjärna och det är; bitter.

Åh då är det nästan som man vill skaka om den där personen i fråga, för hur skulle en sådan person tackla sjukdom och RIKTIGA olyckor? När stannar en sådan människa upp, och känner tacksamhet? Inser en bitter människa hur oklädsamt det är? Varför vill mycket, ha mer? Jag vill inte veta. För jag vill ju bara vara frisk!

Åh som jag och mina söta väninnor alltid sagt. Aldrig bitter!
För även om man blivit sviken på kärlek, fått ett fult ärr över hela magen, kanske blivit sol och vårad, kanske brutit en lösnagel, får man... aldrig bli bitter :-)
xoxoxox


- Posted using BlogPress from my iPad

Freeeedag

Åh här händer det grejer. Samtal från Frankrike, USA och från andra glada människor i Sverige som läst min blogg och tyckt att den var... energisk :-)) Folk som vill träffa mig och kanske "göra något med min story". Så smickrande och så spännande. kanske blir det något, kanske blir det ingenting. Men det piggade verkligen upp mig. Så är det någon som vill, hör bara av er, jag är med på det mesta när det gäller att inspirera och kicka lite ass :-)
Kände mig i fin form igår kväll. Somnade vid halv elva och sov rätt oroligt. Vaknade kl 04.03 och gick upp och jobbade. Man hinner rätt mycket mellan 4 och 5, redigerade 3 kunders bilder, svarade på mail. men slutade nästan genast, kan ju verka lite desperat med en fotograf som svarar på mail halv 5 på morgonen, eller... Energisk :-)
Tog Evangelos medicin mot illamående (CarboBas) och Onkologens medicin (Betapred) och känner mig bara lite "bakfull" och lite smålurig. Men (än så länge, håll tummarna) inte lipig eller överkänslig som jag gjort de andra gångerna. Har ju bestämt mig att jag inte skall lipa mer!!!! tuff nu, tuff nu Cecilia :-)
Och jag måste än en gång tacka för alla uppmuntrande mail, sms och telefonsamtal, både för bloggen så klart!!! Först och främst, men också för att det var min namnsdag igår. Måste erkänna, (fast än det är lite töntigt :-) att jag blev lite starstruck när Kicken från The Poodles ringde upp för att gratulera mig :-))

Snälla kunder tänker ockå på mig!

I´m Still Around

Den här fina bilden skickade min vän Bosse till mig, för att muntra upp mig inför min tredje behandling idag! Linda (hans söta fru, hon vet att vi har lite hybris ibland :-)) tog den här bilden på oss när vi hade midsommarfirande i Saint Tropez för drygt två år sedan. (Vi var 50 galna sommar-ystra Göteborgare som drack rosé så det sprutade ur öronen på oss, lite sol, mat, dans, och bad hann vi också med :--) Så härligt och friskt och gott det ser ut.
Bosse smsade världens roligaste liknelse till mig tidigare i veckan när han fick reda på vad som hänt mig. Han menade på, att kunde jag få in 10 stycken överförfriskade Göteborgare, förbi en 200 m lång kö, utan att stå på någon lista, in på nattcluben Le Cave, (samma kväll i Troppan) så fixar man lätt lite fucking cancer. See you soon at Still Around!! Tack världens finaste Bosse!!!

Midsommar firande med Göteborgs svar på en smal Hemingway på underbara Maison Ocoa.

3:e gången gillt

Sov ganska gott i natt, trots dagen som väntade. Allt gick kanon, trots sköterskans försök att hitta ett fungerande blodkärl, men som sagt 3:e gången. C sprang förbi med några goda lusekatter och en tidning. Och nu har farsan hämtat mig och vi skall käka lunch på Kometen! See ya :-))

Mitt gift, mitt livelixsir. Fem påsar och 5 timmar senare är jag fri!

Jag skäms, förlåt

Förlåt, förlåt, förlåt. Vad hände med mig igår? Hur i hela världen kunde jag gnälla över förlorade ögonfransar? När man kan förlora så mycket mer? Man kan förlora någon man älskar, man kan förlora kampen, man kan förlora en kroppsdel eller ännu värre saker. Åh så har jag mage att gnälla över något som faktiskt kommer växa ut igen. Skärpning Cecilia! Bara för att man har fått en släng av cancer måste man ju inte gå all-in :-)

Tänker på hur Lotta Grey uttryckte sig i tv i tisdags. Att hon hellre levt som lyckligt ovetande (lite korkad :-) än att gå igenom allt det här med cancern. På tal om Pernillas Wahlgrens fråga om man inte blir en bättre människa efter cancer. Jag hade precis som Lotta gärna stått över det här (har ju faktiskt varit med på min mammas cancer resa under 8 år, så jag trodde att jag uppfyllt alla krav som behövs för att slippa). Men tydligen skulle jag hit igen. Så visst vore jag hellre mitt gamla jag, för jag var faktiskt tacksam innan, åh jag känner inget behov över att bli mer tacksam :-))
Men skall jag hitta något som kanske blir bättre efter det här, så är det kanske att jag kommer våga mycket mer efter det här (hoppas jag). För vad har jag att förlora? Inget. För har jag livet och min familj och mina vänner så har jag ju allt!!! Livet är bra grymt så länge man har det, åh visst får man gnälla och tycka synd om sig själv, men sätt det i proportion till om det hände dig något riktigt illa. Så carpe fucking Diem på er alla vänner :-)

Ligger i min säng och får 3:e behandlingen nu :-)) Det går bra nu!!

iPad, cellgifter, värmedyna och min vatten flaska, som på en öde cancer ö :-)

- Posted using BlogPress from my iPad

Inte lucia i år heller...

Kroppens förfall fortsätter :-) Kolla noga på bilden, det saknas ögonfransar!!!! Hjälp!!! Eh ja, det saknas rätt mycket hår på rätt många ställen på min kropp just nu :-) Men att fortfarande ha släta ben efter 5 veckor är ganska nice. För jag är inte så himla noga med det hår som växer på övriga kroppen, förutom huvudet och runt ögonen. Noppade ett litet svart hårstrå på min överläpp igår, och kände glädje. Nästan så mycket glädje att jag tänkte blogga om det, men insåg hur ovärdigt det skulle vara :-). Men det hårstrået symboliserade ju tillväxt :-) Det var stort. Men nu är jag lite ledsen. På riktigt. För sköterskorna sa (lovade?) att ögonbryn och fransar brukar man tappa först mot slutet av behandlingen. Men jag är tydligen redan där, åh nu kommer jag ju se så där cansrig ut långt tidigare. Damn... jag kommer inte att få vara lucia i år heller, men jag kommer troligen att vara enda julägget i luciatåget, vit/blek, kal och skal(lig) :-)) 

Jag har redan köpt lösögonfransar. Men vilket är värst/bäst att se cansrigt naken ut eller som en överspacklad  druga?

Blöt hund eller cool wig?

Tvättade håret igår :-)) Rätt konstigt att ta av sig håret och lägga det i handfatet. Schamponera precis som vanligt, skölja, krama in balsam, skölja ur, lite inpackning (lånade Caseys fina produkter för preparerat hår, tydligen allt som behövs). Den skulle själv torka under natten, gissa om jag var nervös. Skulle det bli min fina 9 000:- peruk (inga garantier ges) som mötte mig på morgonen eller en tovig odefinierbar hög med hår? Men den såg ut som innan, och jag kunde andas ut. Så jag firade med att göra små vågor med plattången och kände mig jätte nöjd. Men ingen sa att en äkta-hår peruk stinker blöt hund när den är blöt.... Det kunde jag varit utan... :-)

Blöt hund eller nytvättad Wig, påminner om varandra :-)

Fint perukställ har jag köpt, det finns sådana med ansikte och ögon, men där passeras en gräns för mig.

Fina produkter från Jean-Paul Barda som Casey fick när hon gick visning för honom.

Finn 5 fel :-)

Vilken dag. Först mysig morgon med morgonpigga Casey, sedan omgiven av kärlek från hela världen känns det som, (FB hälsningar) och slutligen yoga med självaste Caroline M Smith i hennes egna yoga-studio Yoga Yum på Haga Nygata i Haga (så klart :-)
Min kropp fick en ny start, min själ lite vila och mina tankar växte :-) Har ju försökt yoga själv hemma. Men handen på hjärtat så har det varit rätt trögt. Stela leder och muskler ihop med ett stressat inre har gjort att yoga mattan känts rätt hård...
But I´m back!!! Tjohooooo!
Yoga mattan var mjuk och bara musklerna stela, precis som det skall vara när man börjar om :-))

Så min vänner... finn 5 fel:
Gillar inte min kala skalle, men tyckte att den här idén var rätt kul :-)) så då får man ju bjuda på mindre smickrande sidor. För handen på hjärtat, så spelar det ingen roll om jag har "fin" huvudform eller inte. Jag ser bara mager, cansrig och rätt flöjtig ut. :-)

Känner mig som en cool yoga tjej, eller "inga fråm schweden"

Rätt spånig utan hår, n´est pas. Hittar ni inte felen blir jag orolig :-)))))

Så här skrev jag på Facebook igår:

"Från början hade jag inte tänkt att outa min lilla blogg här på FB. Men de senaste veckorna har jag haft en känsla av dåligt samvete... För när människor jag mött i olika sammanhang i all välmening frågat hur jag mått, så har jag ljugit dem rakt upp i ansiktet. För det är så himla svårt att få fram ”-Tack bra, förutom en släng av cancer så är allt toppen” Åh speciellt när man efteråt får känslan av att personen som frågar redan vet, men av respekt, vill höra det från mig. Så växer det dåliga samvetet till oanade proportioner. Åh jag som startade bloggen med tanken att inte skämmas, inte mörka, inte ge upp, utan inspirera och hjälpa andra. Då kan jag ju inte mesa nu, när det är hard-core cancer-behandling som gäller J.  Så vill ni veta hur jag mår, hur man tar sig fram med en #€%%&∞ƒ cancer hängande i hasorna eller bara känna ”fan va gött att jag e frisk” (så får man faktiskt känna J), så är du välkommen in i mitt liv och min blogg!

-Åh nej, jag kommer inte att dö nu!

-Åh ja, jag är skallig men det får du bara se på bloggen och i filmen som kommer J

-Åh, ja, jag jobbar nästan som vanligt! (boka mig gärna!!!)

-Åh JA, livet är fucking fantastiskt även det är fuck cancer som gäller just nu!!"

Vilken värme, vilka kommentarer, vilka hejar rop, vilka mail och sms och vilken kärlek som mötte mig på FB när jag länkat min blogg dit igår kväll. Åh så skönt det kändes. Nu vet "alla" och jag och kan vara mig själv och jag lovar att jag kan prata om det, utan att falla i gråt :-))
Åh, jag skall kämpa ännu hårdare och göra allt jag kan för att bli frisk. För även om inte viljan kan göra mig frisk så är jag helt övertygad om att vägen tillbaka blir så mycket lättare med kärlek, omtanke och massor av hejar rop!!! Så tack alla väntade och oväntade vänner som bemödat sig med att skriva till mig!

TACK TACK TACK, verkligen tack från hela mitt hjärta!!

Med min mest hängivna supporter, min fina unge Kajsaclara! (foto: älskade syster-yster Ellie)

Wiiiiiieeeeeee

Så glad, sååååå glad, så fånigt glad :-)))))))
Egentligen skulle jag tagit massor av blodprover (som man alltid ska mellan cellgiftsbehandligarna) förra veckan (för att veta om man klarar av mer cellgifter). Men jag var så orolig och nervös att det skulle bli som förra gången (att värdena skulle vara så dåliga att behandlingen skulle skjutas fram och att jag skulle lipa) att jag inte pratade med någon om det, för låtsas man att det inte finns så finns det ju nästan inte... Är jag 8 år eller? :-) men idag kände jag mig tvingad att gå upp till Carlanderska och få det överstökat. Med stor klump i magen gav jag mig av dit. Åh så ringer syster Linda från Onkologen två timmar senare och ger mig högsta del-vinsten (högsta vinsten kommer när jag är färdig med behandlingen och alla spår av cancern är borta!!!)
Så Linda meddelade mig att de vita blodkroppar var 3,2 (3,5 - 8,8 har man som frisk, under 2,0 får man ingen behandling, snacka om god marginal)
HB var 116, så jag var välkommen att göra min 3:e behandling på torsdag! Wiiiiieeeeeee!!!!!!!
Åh då har jag förhoppningsvis gjort hälften!!!
TJOOOOOHOOOOOOO!!!!

Spånigt, fånigt super-duper glad blev jag när jag pratade med syster Linda!!

Show me how you Burlesque...

Festen med stort B, som i Burlesque gick av stapeln i lördags. Helt galet och så kul. Förfest hemma hos Familjen Rydberg, TACK!!! och sedan järnet på Hovås Golfkrog. Så många vänner som jag inte träffat på flera år. Mat, dans och uppträdande. Så proffsigt. Men väldigt konstigt när någon frågar hur det är... den där inövade meningen; "det har hänt en del men det kan vi ta en annan gång" känndes lite deppig när den som frågar står framför mig, med värsta partyminen, skumpa i handen och knappt en tråd på kroppen (jo, de flesta gick all-in :-)) och väntar på att jag skall säga att allt är på topp. Kändes som jag ljög, åh det gjorde jag ju också. Men är det party så är det party, bort med alla sorgliga saker och ge järnet!!

Dansade och minglade i 200, men kvart över tolv, var all energi som bortblåst. Och vi tog en taxi hem. Åh det är väl som de säger, man skall lämna med flaggan i topp. Men jag saknar min gamla karaktär som sa; "bita-sig-fast-i-bardisken-och-stäng-gärna-stället". Men vänta bara, den dagen kommer.

Var väldigt nöjd med min make-up. Mina Beniga axlar gömde jag och pushade istället fram det mjukaste jag har :-)

Glitter och röd fluga matchade jag med ett par äkta röda burlesque kängor!

Massor av snygga tjejer, bland annat; Malin, moi, Pernilla, Katrin, Bea, louice och Therese :-)

Super pigg med Lotta

Söta Lotta ringde och sprudlade av energi, som alltid. Lotta är bästa svärmodern ever, nu är hon ex-svärmor men lika omtyckt av oss och lika omtänksam är hon fortfarande. Hon hade hört vad som hänt mig och ville bara ge mig ett råd för att få upp blodvärdet; persilja och jordgubbar is the shit ;) så mycket järn att hennes värden stigit till höga höjder på bara 14 dagar. Självklart ville jag prova. Så persilja inköptes, glömde dock tina jordgubbarna så det fick bli hallon och blåbär. Hmmm såg väl så där ut, om jag skall vara helt ärlig. Smakade helt okej och kändes hur nyttigt som helst. Ös på lite honung och du är hemma ;)


- Posted using BlogPress from my iPad

Cecilia vs. Harold

Gunnel smsade en bild på Harold the Homeboy, för hon tycker att jag påminner om honom. En liten skallig liten kille, med mössa långt neddragen och full av energi. Förutom att han är kille och klättrar fasader i ett svenskt data-spel :-) (åh Gunnel skulle aldrig uttrycka sig "skallig" när hon pratar om mig, men det lät mer intressant med det ordvalet tyckte jag :-)
Mentalt skulle jag nog kunna klättra en och annan fasad, men tror inte att det skulle hinna. Jag har ju liksom mina egna fasader att klättra.
-Du springer, sa Gunnel och Harold hoppar.
-Men vad springer jag ifrån? Mig själv, min cancer, min sorgsenhet. Saker jag inte kan hantera, saker som gör ont eller när jag blir sårad. Det kanske hade varit lättare att leva i ett dataspel. Fullständigt klara regler och inget utrymme för sjukdomar. Inga krossade hjärtan eller svikna löften. Inga besvikna vänner eller missförstådda ord. Bara hard-core poängsättning, klättra högre och du får ett extra liv.
-Hmmmm, det är nog därför jag springer. För att samla poäng, som ger extra liv. Precis som i dataspel. Undrar om gym-besök räknas, för löpningen får stå över en vecka till :-))

Cecilia the homegirl

Harold the homeboy

Bästa frukosten

Under resan till Malmö får jag lite tillrättavisningar från lillasyster-yster. Att jag inte äter tillräckligt nyttigt... Men det är faktiskt lite jobbigt att äta mycket, äta rätt och äta nyttigt. -Men visst, skall tänka på det säger jag till henne. När jag vaknar nu på morgonen och tittar, är hela frysen fylld med jordgubbar, hallon, mango och lingon. På fönsterkarmen har hon lite finurligt ställt torkade äpplen och goda théer. Söta Ellie, tack!!!



- Posted using BlogPress from my iPad

Jag o Glenn i Malmö

Första lilla vimmeljobbet utfört!!! Hängde med Glenn Strömberg på Jägersro i går kväll :-) Rätt rolig miljö, de där travbanorna. Vimmelfoto för ett super trevligt Göteborgsföretag. Tog med syster-yster som sällskap, assistent och eventuellt chaufför. Men jag mådde toppen. Lite trött efter att kört Malmö t/r samma dag, men inte mycket mer än i mitt vanliga liv.
Gymmet lockade nu på morgonen, helt underbart att känna muskler, motstånd och svett :-) Känner mycket tacksamhet, över mycket. Hoppas, hoppas att jag får må så här bra emellan behandlingarna, får då kan jag jobba lite åh det är ett måste. Försökte få min hyresvärd, Svanström att förhandla om min studio-hyra under 6 månader, men det gick tyvärr inte. Anade i och för sig det, men frågar man inte så får man ju aldrig veta :-)



Glenn och jag :-) (han var där irl också)

- Posted using BlogPress from my iPad

Masqerad fest

Tur att man känner sig såååå frisk, för på lördag är det party i Hovås. Man har ju liksom lite rutin efter Medoc Marathon, då vi var pirater. Nu är temat burlesque ;) Jag slaktade min piratkostym och lade till en rea-top från Zara och ett halsband från Casey. (Det är hon som är min stylist, tack sötnos) C hyrde sin outfit på Teaterbutiken. Lägg på lite make-up och lite skön attityd. Vi kommer äga det partyt ;)) eller hur C?














- Posted using BlogPress from my iPad

Toppnotering

Ännu en bra dag efter en grym natts sömn! Life is good :-) åh det är bara måndag morgon, en helt underbar vecka ligger framför oss. Åh jag har kanske inte gått upp till 60 kg, (för dagsvikten pendlar på 2,5 kilo). Men nu har vågen visat 59 kg flera dagar i rad, så jag är nog nära. Så här skall ätas vill jag lova! Ha en fin dag ni alla där ute i livet!!!