följ mig...

fredag 27 december 2013

Hedströms strikes back!!!

Åh så var jag kanske framme vid en milstolpe, i mitt besök i Cancer-Branschen.
För jag har tagit mod till mig att träffa en psykolog.
Mitt vuxna jag, säger till mig,
-Att det är något som alla behöver då och då. Och speciellt när man varit med om något trauma.
Mitt barnsliga jag, skriker
-Helvete! Och vill egentligen springa därifrån. För jag valde inte att få cancer, därför vill jag bara vara fri. Både i kropp och tanke.
Varför skall jag, förutom all tid jag slösat iväg, på grund av cancern. Slösa ännu mer tid på att prata, om eländet och allt som följt i dess väg.
Men mitt vuxna jag, kände en liten, liten millimeter lätthet när jag klev ut från hennes rum. Kanske var det alla tårar som lämnade min kropp som gjorde att jag att vägde lite mindre. Eller så var det kanske så, att alla ord som bara kom, lättade på något annat, som fastnat där inne i mitt hjärta. Eller om det är huvud.
Åh det är ju så att den här lilla, lilla familjen hamnade i gungning den där dagen i augusti förra året. Och nu måste jag nog steppa upp, för att få oss på fötter igen.
Få tillbaka sann glädje och livslust. Framtidstro blandat med lite galenskap. Så klart :-)
Så jag säger bara 2014 det är vårt år!
Min lilla, lilla familj strikes back!
Fuck all cancer och alla som inte stannade kvar i vårt liv.
Åh kärlek till alla nya som dykt upp och visat kärlek och värme.
För andra är det här bara massor av siffror. Men för mig är det ett bevis på att mitt liv är på rätt väg, att min kropp jobbar med mig och inte emot. Att jag måste få huvudet att följa med, tillbaka dit kroppen är på väg. Åt rätt håll. 






4 kommentarer:

  1. Bra beslut att gå och träffa psykolog, finns inget "skämmigt" med det. Alla klapp på axeln, ryggdunkande och heja på här på bloggen och av vänner i omgivningen är underbara att få men jag tror att det är bra att få prata med någon neutral utomstående som kan hjälpa till att få en att tänka på annat sätt när tankarna ibland kör fast i hjärnan. Slöseri med tid känns det att vara sjuk, jag tror att du måste "slösa" lite till på att bli fri i tanken och bli av med det mörka. Det tar sin tid. Snart kommer 2014 så fuck allt skit, så kommer det bli roligt,galet, härligt och allt annat som gör livet meningsfullt och dom stora svarta hotfulla molnen kommer att bli färre och färre Fortsätt pussa grodorna, när man minst anar...
    STOR och varm :-)))

    SvaraRadera
  2. Heja dig Cecilia! Det är sååå viktigt att få prata om det man varit/är med om i cancer-branschen. Det är inga lätta grejer inte! Har fått profesionell hjälp sedan min resa började och det har varit min räddning. Och en del av mina familjemedlemmars räddning. Alla drabbas...Så fortsätt! Även om det är superläskigt och jobbigt och man gråter och är heeeelt slut. Du tar så väl hand om din kropp med träning (som självklart också är terapi) så dags att ta hand om själen också :)

    Massa styrkekramar från Nina Carlsson (en av dina skalliga modeller från Gbg)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fina Nina!
      Ja, det är nog rätt melodi. Och du har gjort helt rätt som gjort det från början!
      kramar i massor!

      Radera