följ mig...

onsdag 12 februari 2014

En Casey, en bräda och ett fjäll = underbart!!!

Jag vet inte hur många gånger jag haft en liten Casey på min högra sida, stadigt lutande mot ankar liften. I början i knähöjd, (ni vet så där, så att det trycker lite ont mot knäskålen). 
Men med vintrarna som går, hamnar den där kalla, hårda plastbiten i samma höjd som en själv. 
Liten Casey har plötsligt blivit stor. 
Så alla de där gångerna när fjället ligger framför oss. Vi två på väg upp i en lift. Med snöknaster i öronen och kall, klar vinterluft i lungorna. 
Minns jag. Så tydligt att jag nästan kan ta på dem.
Från lilla, lilla Högfjällsbacken, till den så kallade "väggen", till svarta svåra pister i Val d´Isere. 
Så är det ändå alltid sällskapet, som räknas. 
Och bilden här nedan, när man ser Caseys ryggtavla, är den sanna bilden. 
För så har det alltid varit. Casey som glider, tyst och lugnt men så €%&/()= snabbt förbi mig. 
Att allt jag hinner uppfatta är hennes stolta hållning och ryggtavlan, som försvinner ner för backen.
Att det inte blev någon skidåkning förra året är ju helt naturligt. Men jag trodde kanske att jag "tappat" det. Det där med bräda, snö och adrenalin-skjuts. 
Men oj vad jag saknat det. Trots dimma och snöregn. 
Så är allt som behövs; ett fjäll, en Casey och en bräda. Och tillvaron blir helt djävla fantastisk.
#fuckcancer  #ilovesnowboardalltheway
En selfie i backen :-))
På Högis har vi haft väldigt kul!!!!! Och så många roliga människor vi träffat. Några finns faktiskt fortfarande kvar :-) Våra Norska vänner bland annat!! Heja Lars!!!
Alltså, så här ser det ut när jag åker med Casey. Men på bräda klår jag henne faktiskt, ännu :-)) Men när hon drar på sig skidor har jag inte en chans. Men här är hon coolaste goofien :-)) ("fel" fot fram alltså :-))
Åh så Americken. Killen som föll pladask för skidåkning. Fan va han slet. Och oj vad kul vi hade. Men skam den som ger sig. Utan snövana eller skidvana, tog han sig efter dag nr tre, ner för backen utan att vurpa!!!
Kanske ingen märkvärdig backe. Men om man nu är så himla duktig så kan man väl åka baklänges ner, hoppa och snurra :-)))  Då blir den här backen hur bra som helst. Så klart lite kort, men himla skön. Så brukar jag säga när någon ondgör sig över hur mesigt det är att åka skidor i Svenska fjällen :-))
En vinnare!!!!
Bästa sällskapet!!
Americk på väg upp i barnbacken. Respekt säger jag!!!!
Sådant här väder har det varit nästan hela veckan. Men skam den som ger sig :-)))
Veckans coolaste selfie!!!
I liften på väg upp :-))
Sista åket och nu bär det iväg hemåt""





2 kommentarer:

  1. Åååh du skriver så himla fint och medryckande så att jag faktiskt fick tårar i ögonen. Jag som bara får det en gång vart tredje år (för att rensa tårkanalerna) Härligt att Ni har det så underbart i fjällen. En så fin familj. Njuut och kom hem utan brutna ben. Kram G-B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sötaste G-B i världen!!!
      Tack"! bra att du fick se att dina tårkanaler fungerade :-))))
      Nu e vi hemma igen och benen är hela, så säg till när du känner för en aw eller så :-))
      kram kram kram

      Radera