Har rättat ut ytterligare några frågetecken och känner mig lite mer optimistisk idag än på mycket länge.
Det där med klimakteriet, led-ont och konstig mage.
Antingen är det jag som är trög, eller så är det himla många svåra aspekter att ta hänsyn till.
Samtidigt så avslutas varje beslut med; Det måste du avgöra själv, eller det måste patienten själv ta ställning till. Kolla bara på nätet, överallt står det så i samband med klimakteriet.
(ingen skugga faller på Lisen, hon är världens bästa att prata med!!!!! (kan verkligen rekommendera att träffa henne efter cellgifterna, hon är smart, kunnig och rätt rolig och alltid glad :-)
Tur att det ingen bad mig besluta över min egna medicinering när det gällde cellgifter :-))
Varför är det så vaga beslutsunderlag, när det gäller klimakteriet.
Men som sagt, jag är nog några steg närmare ett svar :-)
Så jag har beslutat att prova östrogen-plåster (man prova, slutar och är tillbaka på ruta ett).
Jag skall ge det 6 månader (om ingen konstig biverkning dyker upp :-))
Men jag måste få veta vad som är vad.
Om leder, mage, depp och värmeslag har med biverkningar till cellgifterna att göra, eller med östrogen brist.
Därefter skall jag djup dyka i den biologiska medicin-skåpet.
Men just nu vill jag bara känna lite vanlig friskhet. Att inte vakna upp i en uppförsbacke varje dag :-))
Så Cecilia 2,7 here I come, liksom!!
Och i morse när jag vaknade.
Så bestämde jag mig för att vara glad.
(problemet med mantror, affirmationer och alla andra bra tankar och ordspråk. Är ju att när man behöver tänka dem som mest, så är det ju det sista man har i huvudet. Kanske skulle man ha ett affirmations alarm, som ringde lite då och då. Och visade ett sådant där tänkvärt, kläm-käcka ordspråk?)
Så bestämde jag mig bara, för att nu skall jag känna mig glad.
Kändes ganska fjantigt, till att börja med. Men efter en stund så kändes det riktigt ordentligt fjantigt och då började jag le.
Och sedan så gav det sig ena efter det andra, och det blev en väldigt fin dag. Utan att egentligen något speciellt hände. Så som mitt liv var innan :-))
Värsta snålblåsten idag, peruken stod åt alla håll. Så det fick bli min BAD WIG DAY-mössa. Bara att beställa på i webb-butiken!! Tack sötaste Madeleine för den fina bilden du tog .-)) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar