MIdnattsloppet tjohoooooooo!!!

Östrogenplåster is da shit :-)))

Jag är pigg, glad och full av liiiiiiiiiiiv!!!!!!!

Sååååå underbart och så oväntat. (konstant huvudvärk och tryck över lungorna är piece of cake i biverkningssammanhang :-))

Nu kör vi!

Så kära ex-maken lovade komma in och hjälpa mig och Casey med lite små plock i lägenheten. En lägenhet som inte (låter lite äckligt, jag vet) storstädats på 12 månader.

Inte för att det är min favoritsysselsättning i vanliga fall. men orken har verkligen inte räckt till.

Men nu, finns det plötsligt lite städnings-spririt i mig :-)

Så i lördags blev det inte bara städat. Det blev en total make-over. Varför blir det aldrig lagom :-))

Så en tur till Svenska Hem och köpte coolaste mattan och nya köksstolar. 

En snabbis till IKEA och köpte den mjukaste (=billigaste soffan :) vi hittade. Och snällaste (idag iallafall :-)) Kalle, monterade och monterade och flyttade runt och möblerade om.

För det hann ju inte jag med :-))

Jag skulle ju springa Midnattsloppet :-)) 

Så snällt av honom. TACK!! 

Så när han möblerade om hemma hos mig, var vi nere i  studion och förvandlade oss till Cancer-warriors!! 

Och vi fick så mycket ryggdunkar, hejar rop och kärlek längst med banan.

Och sötaste killen (som Katarina pratat med) springer förbi oss och ropar

 "-Titta, där är ju cancer-tjejerna" 

Vi sparang in på drygt 1 timma (mitt sämsta lopp ever, men å andra sidan så var jag inte halvdöd som jag brukar vara :-)

Men att gå på en 30-års fest (fattar ni hur coolt det är att vara bjuden på det i min ålder???) var helt omöjligt. 

För när jag kom ut ur duschen och skulle dra på mig kläder för att gå på party, sa kroppen stop. 

Jag kom inte en meter.

Snyggaste tatueringen, fick farsan att sätta i halsgropen. Innan han förstod att det var på låtsas!!

Medaljer smakar alltid gott!!

Casey provar soffan!!

Och Casey provar mattan :-))