Men jag har faktiskt inte läst den. Läst den, så där på riktigt.
Det måste jag erkänna.
För det gör för ont.
Det är för nära. Och på samma gång, en avgrunds skillnad. På Christian och mig.
Just nu. För alltid. Skillnad.
Så jag har bara ögnat, lite försiktigt. Utan att förstå. Utan att vilja förstå allt. Utan att ta in.
För det gör för ont.
Ibland har jag bara mäktat med, att läsa några av alla de hundratals kommentarer han fått, på varje inlägg. Ibland har jag bara varit inne och vänt.
För hans kamp har varit naken, poetisk och smärtsamt hudlös.
Vila i frid Christian Gidlund. RIP som den poet och rockmusiker du var.
 |
| Christian Gidlund |
