tag:blogger.com,1999:blog-4948206393065027008.post4103632734851739883..comments2024-03-28T09:22:41.093+01:00Comments on My new kick-ass life...: 1 år igår, 366 dagar sedan jag fick en andra chans.Cecilia Hedströmhttp://www.blogger.com/profile/09816995309842910373noreply@blogger.comBlogger7125tag:blogger.com,1999:blog-4948206393065027008.post-52520859627910193652013-10-06T22:47:06.885+02:002013-10-06T22:47:06.885+02:00Hej, jag kanske mailar dig :-) KramHej, jag kanske mailar dig :-) KramAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4948206393065027008.post-66345382158397265922013-09-30T21:45:17.703+02:002013-09-30T21:45:17.703+02:00Åh vad du är gullig som svarar.
men oj vad sorglig...Åh vad du är gullig som svarar.<br />men oj vad sorgligt att inte "allt" blir som vanligt... Fick en liten förhoppning om det när jag läste ditt första inlägg. <br />Och nog skall jag leva, kör i 200 knyck just nu för att ta igen allt jag missat :-))<br />Men den där biten gör mig bedrövad... hade man levt med någon så känns det som att det skulle varit lite lättare för då hade man ju känt varandra. Och kunnat prata om det. Ja, kanske är det ett avslutat kapitel för min del. Och även om dt är sorgligt så hellre det än alternativet :-))<br />Så tack tack fina anette för dina inlägg.<br />Har du några tips, idéer eller annat så får du gärna höra av dig eller maila mig. Känner ingen annan som du :-))<br />stor kramCecilia Hedströmhttps://www.blogger.com/profile/09816995309842910373noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4948206393065027008.post-41845944984762603212013-09-29T21:42:26.981+02:002013-09-29T21:42:26.981+02:00Jepp, precis samma op och samma tidiga upptäckt (v...Jepp, precis samma op och samma tidiga upptäckt (vi är två av de ca 20 i Sverige som får just den sorten per år), På din andra fråga svarar jag tyvärr nej. Man blir inte precis som själv på alla områden ;-) På din tredje fråga svarar jag också ja. Ja man kan längta efter sig själv. Och en vacker dag så upptäcker man att man har gjort det. Om än lite tilltufsad kanske men rätt så okej ändå :-) Var rädd om dig och lev livet här och nu så gott du kan. Massor med söndagskvällskramar Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4948206393065027008.post-70591818040954200862013-09-29T21:16:29.903+02:002013-09-29T21:16:29.903+02:00Åh vad glad jag blev för ditt mail!!!!!!!!
TACK!!!...Åh vad glad jag blev för ditt mail!!!!!!!!<br />TACK!!!!!!!<br />Vad ditt mail ger hopp. Riktigt hopp. För du har ju varit precis där jag är. Gjorde du samma op som jag också?<br />Där de tog bort en massa saker? <br />Blev verkligen ALLT som innan (nu menar jag lite diskret sexet :-)))?<br />Men verkligen fin beskrivning hur man känner sig, tilltufsad. Även om det låter gulligt och jag känner mig allt annat än gullig :-)<br />Men att ens personlighet kommer tillbaka, även om det känns väldigt avlägset just nu. Kan man verkligen längta efter sig själv? :-)<br />Tack än en gäng fina, fina anette!<br />massor av kramar till dig!Cecilia Hedströmhttps://www.blogger.com/profile/09816995309842910373noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4948206393065027008.post-66884978693293859902013-09-28T11:21:29.197+02:002013-09-28T11:21:29.197+02:00Hej! Här kommer lite uppmuntrande ord från din can...Hej! Här kommer lite uppmuntrande ord från din cancersyster (med samma diagnos) igen :-) Jag trodde precis som du att jag aldrig skulle bli mig själv igen. Men så här efter 5 år så inser jag att jag nog faktiskt är mig ganska lik (både på insidan och utsidan) trots allt. Den grundpersonlighet man har sitter ganska djupt rotad, som tur är. Utan att känna dig alls så uppfattar jag dig som en stark, viljestark tjej med stor lust på livet och den personligheten tror jag inte kommer att förändras. Kanske förändringen mer kommer att handla om att du använder din starka personlighet och energi på andra saker än tidigare? Att man får ett annat fokus i livet kanske? Jag vet inte. Det jag dock vet är att man måste ha tålamod och acceptera att man är lite tilltufsad ett tag och intala sig att man inte är en sämre människa för det. Prova med att sätta upp en målbild och visualisera hur du känner dig när du går ut från ditt femårsbesök och använd den känslan när det känns motigt. Men glöm inte bort att leva under tiden, för livet är ju här och nu. Grattis på 1-årsdagen! Många kramar från Anette i ett soligt Stockholm.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4948206393065027008.post-45368102143722374562013-09-26T21:22:08.823+02:002013-09-26T21:22:08.823+02:00åh tack :)åh tack :)Cecilia Hedströmhttps://www.blogger.com/profile/09816995309842910373noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4948206393065027008.post-40856721366700281092013-09-25T22:25:29.139+02:002013-09-25T22:25:29.139+02:00Cecilia 2.2!!!
Kram från C
Cecilia 2.2!!! <br /><br />Kram från C<br />Anonymousnoreply@blogger.com